När vet man att man kommit över ett bäcken...

...så man kan ropa hej någon gång?!

Vi har haft en rätt fin dag, jag och Eira; när hon hade vaknat efter första tuppluren och Magnus åkt till jobbet packade vi in oss i bilen och for till MIN mor där vi bjöd Eira på kyckling och pasta. En höjdare till dess hon (troligen) bet sig i tungan med ristanden och började störtvråla. Stuvade då ner tösen i sulkyn och gav oss iväg på promenad över "Folkes bro" och fundrade över det där med sommaren och dop. Andra veckan i augusti känns som ett bra mål eftersom jag slutar sommarschemat första veckan och det verkar synka med semestrar och allt. Så; dop i Piteå, tänkte jag, och ska börja fnurla på det där med präst och dopklänning och så vidare. 

Så hur gör man sådant? Menar, om Eira döps i augusti är hon då nio månader, och hur gör man då med dopklänning? En idé är - som Magnus svägerska menade - att köpa någon "vanlig" outfit att klä henne i, t.ex. en söt klänning eller liknande. Egentligen funkar det för min del också, men jag saknar det där symboliska med en stor dopklänning: Att man växer i sin tro. För mig känns det jätteviktigt, att kunna växa i sin tro eller om man så vill växa UR sin tro. Jag ska grunna på det där en sväng, för egentligen är det dopklänning jag helst vill ha, men att betala någon tusenlapp för en sådan är uteslutet. En variant jag kan tänka mig är en klänning i lin, alternativt en dopklänning modell äldre med GULT eller LILA band. Något könsneutralt, tack.

Och det där med präst så...? Vore vi här hade valet varit hur simpelt som helst, men att skeppa honom norrut är nog litet overkill, om inte annat för min plånbok... Dop i kyrka är hur som inte aktuellt för mig: I Älvdal vill jag ha det, med närmaste familj och inte särskilt påkostat... Nåja. Whatever.

Eira sover sedan snart två timmar tillbaka och Magnus slutar jobbet på ett tag. Jag kanske ska krypa ner i sängen och läsa en stund. Det är bara så himmelskt skönt att ha tid på kvällen när Eira sover. Tänk, att det skulle ta nästan fem månader innan det vände. Fem månader. Men skam den som ger sig: Syskon ska tösen ha. Så det så. Oavsett om det blir fem likadana månader.

Kommentarer
Postat av: Sinikka

Borde de inte gå att hyra en dopklänning?

2009-04-17 @ 18:15:54
URL: http://alltomsinikka.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0