...anno 2009, vilket ser ut att bli the year of blöjbyten och en Fet Näktergal som efter många om och men fått ett namn, Nora.

Saker att se fram mot 2009:

- Se hur vår Nora artar sig. Det ska bli kanonspännande.

- Jag ska på bröllop, något jag numer anser vara en tillställning jag mycket väl kan bevista nu när jag inte längre anser mig själv vara bitter.

- Vi har en ny bil på ingång innan januari är slut, och det är inte fy skam.

- Piteåresa gånger åtminstone två. Förhoppningsvis fler.

- Förhoppningsvis åtminstone Riga i övrigt på resefronten.

- Jobbet till sommaren.

- Sommar MED Magnus och vår familj, inte UTAN. Det var astrist.

- Och den kanske konstigaste punkten med tanke på att jag är helt obekant med människan ifråga EGENTLIGEN: Ett stycke Sandra som väntar på en liten grabb i början av året. Hennes blogg är min morgontidning.


Ikväll ska vi till H&M på middag och ingenting blir avancerat alls. Förhoppningen är att Nora glider bort från den "jag ska vara vaken och skrika nonstop om ingen håller i mig"-fas hon befunnit sig i senaste veckan. Det är tur att hon är söt och att jag har världens bästaste sambo och hon har världens bästaste pappa. Annars hade jag gett henne till björnen, vargen, järven och bjärven i tur och ordning.

Hur som: Gott nytt år. Vi håller tummarna för ett kanonfint 2009.

Bara baby nu, och ack så löjligt:

Jag är barnsligt glad över att DFN har sovit nästan hela natten - bara vaknat EN gång och sedan låtit mig sova! Magnus klocka väckte mig och DFN gnydde litet när jag lämnade sängen för att frukostera. Nu ska jag krypa tillbaka till min snusande sötaste baby. Hon får alla gånger hellre kinka på sena eftermiddagarna om nätterna är så här!

Man ska ju vara tacksam över saker och ting, och jag tror att folk generellt - åtminstone jag - inte särskilt ofta faktiskt funderar över vad som finns att vara tacksam över. Igår började jag tänka på hur otroligt små saker som krävs för att skapa stor betydelse och insåg då att jag alldeles för sällan stannar upp och känner hur lyckligt lottad jag är över så himla många saker:

(Ge plats för... *trumvirvel och tadam* Lisas sliskiga tacksamhetslista!)

- Vi har en kanonfin lägenhet att bo i.
- Min sambo är utan tvekan det bästa ur släktet "män" jag någonsin hittat!
- Den Feta Näktergalen är alldeles ljuvlig, och när hon skriker och Magnus hotar med räven bara ler jag inombords...
- Jag har inte bara en familj utan två och bägge är så guld värda. 
- Min mor i sin tur är kanon.
- Siggehunden är juvelhund.
- Jag har rest en del och det är jag glad för.
- Jag är inte dummast på klotet, och bara det är något att vara tacksam över.
- Jag har bra vänner.
- Ekonomiskt sett har vi det faktiskt över förväntan kanonokej. Om man får skriva sådant i en blogg...
- Vi får en ny bil nästa månad och det ska bli SÅ bra och nödvändigt!
- Till påsk ska vi till Piteå och jag verkligen LÄNGTAR dit.
- Mamma var barnvakt åt Den Feta Näktergalen idag, och jag och Magnus var på Kupolen och Willys och handlade.

(Jag kan göra en jättelång lista...) 

På namnfronten för DFN har vi egentligen inget nytt att rapportera... Nytt förslag är Eira, och det är faktiskt något både jag och Magnus verkar ense om är ett bra namn. Återkommer när(/om?) resultat eller familjeråd är klart.

Nu är det DFN-kink och dags att hala fram boobsen.

Fredag kväll hos Brynedal-Pettersson: Lisa vid datorn, Magnus vid sin dator och sovande Fet Näktergal i sovrummet. Den Feta Näktergalens frånvaro av namn är fortfarande litet av ett aber och åtminstone tre förslag är lagda: Nora, Molly eller Edith. Oh well, tösen har fått ett personnummer åtminstone, så existerar gör hon i alla fall...

Dagen har varit kakbak med syster hos modern - vi övertog den juldelen från mormor som vid en vördnadsvärd ålder av drygt 94 menade sig inte vilja baka i år. Det känns helt okej, tycker jag, att säga ifrån när man är så gammal. Återstående av julfixet för min del - som jag vet - är att grava lax, griljera skinkan och tillsammans med mormor fixa Janssons. Allt känns rätt lugnt, faktiskt.

I övrigt intet nytt på någon som helst front. Vi har fått Lupon såld och står således straxt med bara en bil till slutet av januari då den nya rullar in från Utomlandet. Bror kommer hem om en dryg vecka och vill säkert ha kycklingklubbor under sitt sverigebesök?

Imorgon är det Lucia och jag kan verkligen inte begripa var december tagit vägen... December har försvunnit lika snabbt som Den Feta Näktergalens blöjor...

...ligger det i att föda barn på fredagen och inse att man kan ha sina gamla byxor igen på tisdagen. Lyckan är total. Jag är fucking gjord för att föda fram kids. Det enda som är litet plufsigt är magen som håller på att dra ihop sig igen. Men - från jättegravid modell "jag vill bara ha mjukisbrallor i storlek STOR" till "mina gamla byxor i 36-38 funkar fint!" känns kanon. I'm one piece of a hot mama! :D