Så var vi igång igen då...
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, om jag ska bli upprörd eller om det bara roar mig... Läste på aftonbladet.se om den där Tony Stigssons extremt avvikande sexliv och tänker litet att "men snälla, hur får de det där till en säkerhetsrisk, vad han gör i sängkammaren med sig själv, sin fru, sin älskare/älskarinna eller på ett gangbang eller swingersklubb". Må så vara att karln kanske misskött sitt arbete, jag är inte insatt nog, har bara snaskat åt mig de intressanta sexdetaljerna och det faktum att han misshandlat sin fru. (Men å andra sidan, med tanke på hans extremt avvikande sexuella läggning kanske det inte riktigt var fallet heller... Som bekant kanske... Ja.)
Visst, jag gottar mig gärna i aftonbladets skvallernyheter om vem som knullar mest mysko osv, men jag kan inte på något sätt få hans extremt avvikande sexliv till något extremt avvikande. Dock börjar jag förstå att de flesta kanske ser det som riktigt udda. Är jag för tolerant? När man ger sig på barn, djur, döingar eller på annat sätt försvarslösa individer modell förståndshandikappade eller liknande, nej, då är jag inte fine med det. Men att binda upp ett fruntimmer så som på den bild aftonbladet visar, och ge henne en snopp i munnen (Oops, blev jag för vulgär nu? Hade tänkt skriva "kuk" men vet inte om lillebror läser mina inlägg...) ser jag inte som något fel eller extremt. Det enda jag kan tänka är att jag själv nog skulle få rätt så ont efter en stund om det inte var riktigt jävla bra uppbundet och avlastat.
Sedan har jag inga problem att förstå varför herr Stigsson fick komma till. Karln är ju inte ful på en fläck av vad jag kan se. Och jag har ju som bekant ett extra gott öga till those handsome oldies... *garvar*
Men jag minns den där artikeln i aftonbladet för ett tag sen, om fackpampen som höll sig med sexslavinnor och vilken uppståndelse det blev för det. Lev och låt leva, och låt folk ha det skönt och trevligt under tiden. Svårare än så är det inte.
För övrigt är det väl fler än jag som känner igen en av de där extremt avvikande sexuella bilderna som aftonbladet publicerar?? ;)
Visst, jag gottar mig gärna i aftonbladets skvallernyheter om vem som knullar mest mysko osv, men jag kan inte på något sätt få hans extremt avvikande sexliv till något extremt avvikande. Dock börjar jag förstå att de flesta kanske ser det som riktigt udda. Är jag för tolerant? När man ger sig på barn, djur, döingar eller på annat sätt försvarslösa individer modell förståndshandikappade eller liknande, nej, då är jag inte fine med det. Men att binda upp ett fruntimmer så som på den bild aftonbladet visar, och ge henne en snopp i munnen (Oops, blev jag för vulgär nu? Hade tänkt skriva "kuk" men vet inte om lillebror läser mina inlägg...) ser jag inte som något fel eller extremt. Det enda jag kan tänka är att jag själv nog skulle få rätt så ont efter en stund om det inte var riktigt jävla bra uppbundet och avlastat.
Sedan har jag inga problem att förstå varför herr Stigsson fick komma till. Karln är ju inte ful på en fläck av vad jag kan se. Och jag har ju som bekant ett extra gott öga till those handsome oldies... *garvar*
Men jag minns den där artikeln i aftonbladet för ett tag sen, om fackpampen som höll sig med sexslavinnor och vilken uppståndelse det blev för det. Lev och låt leva, och låt folk ha det skönt och trevligt under tiden. Svårare än så är det inte.
För övrigt är det väl fler än jag som känner igen en av de där extremt avvikande sexuella bilderna som aftonbladet publicerar?? ;)
Jag kanske ljög...
..om inflyttningsdatum, men nu har jag lägenhetsnycklarna i handen och ska plocka upp flytthjälpen Micke och en släpvagn. Today's the day. In deed. I natt sover jag i min säng, i min lägenhet. Ensam, må så vara, men att äntligen få sträcka ut sig på 140cm känns helt okej. Och igår kväll inledde jag ett parti schack och spelade en stund in på natten. (Det där lät nog värre än vad det var, jag måste bara få metafora mig...) Är riktigt nöjd med de drag som gjordes men hoppas ändå på att det inte blir schack matt för någon överhuvudtaget. Remi låter fin-fint och jag nöjer mig med det. (Och nej, Sofia, det här är inte en chokladtårtsmetafor...) Faktum är att jag är rätt nöjd med min insats. Får man säga så? Jag gör det hur som och det är i all välmening, intet annat.
Nu måste jag luncha innan jag drar igång flyttningen. Ciao!
Nu måste jag luncha innan jag drar igång flyttningen. Ciao!
Två öl och sedan säng...
Hade tänkt dricka öl med Micke igår och slockna på deras soffa men efter knappt två öl ringde jag mamma som fick hämta mig. Tröttheten hade fått ett ansikte och jag somnade följaktligen så snart jag lagt mig i min egen säng. Tack gode Gud, för att jag hade sinnesnärvaro att pilla ur linserna innan jag åkte. Annars hade mina ögon varit ihopgeggade vid det här laget. Sov förvånansvärt gott inatt, vaknade bara en gång, kring fem, och var klarvaken. Postbilen stod och brummade vid postlådorna och jag blev mäkta upprörd av att någon hade mage att ställa sig på vår gård så tidigt på morgonen. Tilläggas bör att postlådorna inte ligger på vår gård, utan säkert femtio meter bort. Och Lisa hänger halvnaken ut genom fönstret och fattar inte ett jota...
Nu är det snart duschdags och hänga tvätt-dags innan jag måste åka och hämta bilen. Ska även försöka reseta biosen på Mickes gamla moderkort. Det SKA vara kompatibelt med en Celeronprocessor men det funkar helt enkelt inte. Ska springa förbi databutiken vid Konsum och hoppas på att han vet. Isf har jag min baby tillbaka idag, med ett stycke ny hårddisk. Finally. Kan hämta ut min 250gb idag. Perfekt. Då blir det film av igen.
Och på måndag flyttar jag in. Himmelskt. Det blir nog ett glas vitt i soffan eller två. Och en hel massa Lasse W att deppa till. ;)
Shoppingrus och tidig lunch...
Skjutsade upp Hanna till jobbet och kom hem med ett par nya hängseljeans. Livsfarligt, att åka till butiken med henne. Ska dit imorgon och betala dem. Assnygga och passar jättefint till min lila kråsskjorta med strassknappar som jag fick i förra veckan. Ska bara rota fram mormorskängorna från någon av alla kassar och hoppas på att klackarna fortfarande är i skapligt skick.
Hade en riktigt weird conversation igår, med Micke. Om att skaffa barn och hur man går tillväga om man är singel och verkligen vill ha barn. One night stands och hoppas på det bästa? Spermabanker? En god vän? Hur som satt vi och avhandlade detta i säkert 20 minuter. Menar, om man skaffar barn med en god vän som inte vill ha barn men som ändå ställer upp med sperma, hur ska man då kunna fortsätta sin vänskapsrelation sedan? När man kommer dragandes med barnvagnen, alltså? Kommer han inte likväl att tänka "Shit, det här är ju faktiskt min unge..."? Problems. One night stands låter om inte annat så ruggigt billigt när man en dag måste förklara för sitt barn vem pappan är: "Neej, mamma vet inte, för hon ville så gärna ha dig så hon gick ut och låg med femton olika män och hoppades på det bästa!" Återstår gör så spermabanker, men det känns så fruktansvärt sterilt och opersonligt. Skojade med Hanna igår om att trycka upp en t-shirt på vilken det står "Singel, barnlös och deprimerad" men vid närmare eftertanke är det väldigt desperat och löjligt. Hur som hade det varit riktigt roligt att ha en sådan. Nåja.
Nu ska jag platta håret och gegga på litet ansikte. Planerna för dagen blev litet omkullkastade i och med trippen till Leksand.
Hade en riktigt weird conversation igår, med Micke. Om att skaffa barn och hur man går tillväga om man är singel och verkligen vill ha barn. One night stands och hoppas på det bästa? Spermabanker? En god vän? Hur som satt vi och avhandlade detta i säkert 20 minuter. Menar, om man skaffar barn med en god vän som inte vill ha barn men som ändå ställer upp med sperma, hur ska man då kunna fortsätta sin vänskapsrelation sedan? När man kommer dragandes med barnvagnen, alltså? Kommer han inte likväl att tänka "Shit, det här är ju faktiskt min unge..."? Problems. One night stands låter om inte annat så ruggigt billigt när man en dag måste förklara för sitt barn vem pappan är: "Neej, mamma vet inte, för hon ville så gärna ha dig så hon gick ut och låg med femton olika män och hoppades på det bästa!" Återstår gör så spermabanker, men det känns så fruktansvärt sterilt och opersonligt. Skojade med Hanna igår om att trycka upp en t-shirt på vilken det står "Singel, barnlös och deprimerad" men vid närmare eftertanke är det väldigt desperat och löjligt. Hur som hade det varit riktigt roligt att ha en sådan. Nåja.
Nu ska jag platta håret och gegga på litet ansikte. Planerna för dagen blev litet omkullkastade i och med trippen till Leksand.
Nästan oktobermorgon...
Såhär smådisigt; byn nedanför är halvdolt och älvorna dansar en höstdans på åkrarna runt huset. Inatt har jag sovit med minstehunden i knävecken. Mina hundar älskar mig in deed. Och äntligen ska jag tamejfan kolla upp texten till Pink's "Who knew". Jag beundrar den damen litet, men å andra sidan har jag blivit Jenna Jameson-besatt efter att ha läst hennes "Att älska som en porrstjärna". Den boken är tro det eller ej en av de bättre jag någonsin läst. Var faktiskt t.o.m. tvungen att kolla in hennes hemsida och givetvis också överväga en karriär som pornstar. Nå, just det blir det nog inget av. Självbevarelsedrift har jag, tro det eller ej. Om inte annat saknar jag vissa andra pornstarföreträden såsom blont hår, en vältrimmad kropp och fejktuttar. Och jag har inga fördomar alls när det gäler porrindistrin, nehejdå. ;)
Dagens missions: vänta på lönespecen, åka till Falun, plocka med flytta hemifrån-grejer, gå i elljusspåret med doggsen och vänta på att mitt knä som fuckade sig i skogen på hundkursen igår ska inse fördelarna med att inte göra ont. Imorgon ska jag köpa ett par skor till mig, och ett par skor till Hanna. Helgen blir Ikea, soffköp och troligen införskaffande av en ny matservis. Har nog maxat med money att inkassera; dels min lön, och dels en hel del från CSN. Perfekt. Inget hjälper så bra som shopping om man är litet nere.
Och jävlar, jag har blivit riktigt otäckt ytlig. *skrattar* Jag trodde aldrig att jag skulle hamna där, men jovisst. När M menade att jag väl kunde roa mig litet med tidigare förnöjelser (hmm...) skrattade jag faktiskt riktigt ovanligt rått för att vara mig och vräkte ur mig ett "Neej, fy faan heller... Vidrigt!" Nå, jag är inte en blingbling-tjej ännu, och jag har inte heller börjat übersminka mig även om det nog blivit mer på senaste tiden.
Nu ska jag köra Hanna till Leksand. Ge och ta, helt enkelt. :)
That's what friends are for...
Total kollaps igen. För vilken gång i ordningen de senaste nio dagarna? Och Hanna städar, för vilken gång i ordningen de senaste nio dagarna? I sanning är hon en riktigt jävla fin vän; "spotta ur dig, Lisa, älta hur mycket du vill, man måste få göra det, och jag vet vilken smärta allt är..." Så jag gråter förtvivlat inför henne och älskar henne så oerhört mycket för att hon håller om mig och smeker mitt hår. Om någon skulle fråga mig varför just det här är så plågsamt har jag nog inget riktigt bra svar att komma med: det finns inget rationellt i det. Men väck mig snälla, när allt är omplåstrat och såret börjat bli ett ärr istället, så kan jag öppna ögonen och nonchalera, ignorera och bara skratta åt min egen existens. Just nu är jag inte rolig, inte trevlig, utan bara riktigt jävla självömkande. Men faktum är att det är sådana gånger vänskap liksom sätts på prov: står de ut med mig då är det nog tamejfan friendship. Någon sade att det blir bättre för varje dag, men i det här fallet blir det allt mer outhärdligt och jag saknar och längtar så mycket att jag vill slita ut vad det nu är som smärtar så. Och kallt konstaterar jag att jag faktiskt vill ha honom. Riktigt såhär har jag aldrig känt förut. Det här kan jag inte bara skaka av mig och jag vet inte vad jag ska ersätta förlusten med eftersom jag inte vill ersätta honom med något eller någon alls. Men, jag vill som bekant bara ha och ha och ha. Och jag brukar få, men inte nu. Nyttig läxa, Lisa. Riktigt, jävla nyttig. Jag tabbade mig och I'm the one to pay for it. Shit happens.
Läggdags nu. Imorgon är en ny dag att självömka och älta. Passar mig fint.
Läggdags nu. Imorgon är en ny dag att självömka och älta. Passar mig fint.
Bara litet självömkan idag...
(Innan jag börjar med dagens utlägg måste jag bara gnälla av mig och undra hur länge saker och ting ska göra så förbannat ont och jag kan inte göra ett skit åt saken, inga "förlåt jag menade inte och fattar du inte hur mycket jag saknar dig och tycker om dig" för jag vet att det liksom var skit samma för hans del medan det för min del var så jävla bra och annorlunda eftersom jag fick litet att bita i. Och kanske för att jag vill så jävla mycket och önskar så förtvivlat just den här gången sitter jag där andra suttit framför mig: i en orgie av snälla jag vill. Och jag kan inte se ett enda kort, inte höra en enda låt, inte ens tamej fasen sova utan att tänka och hoppas på att den där jävla mobilen ska ringa fastän jag vet att den kommer att vara tyst. Det är så jävla patetiskt att jag inte vet var jag ska ta vägen men det gör så sjukt ont. Och till och med StarTrek hade varit okej att titta på, jag hade faktiskt kunnat se alla jävla säsonger i ett enda sträck om det hade varit så. Eller dåliga jävla krigsfilmer och jag kan inte begripa varför det är vi kvinnor som måste anpassa oss egentligen men i det här fallet hade jag gjort det tror jag. Typ. Och kanske borde jag ringa men jag törs inte eftersom jag kan få höra precis vad fan som helst i andra änden och nu har jag börjat bearbeta det här och orkar inte börja om med det när han igen skulle kasta i ansiktet på mig att dörren är där. Det spelar ingen roll alls vad jag gör eftersom allt liksom andas den där konstanta smärtan. Precis tamejfan allt. Men värst är nog att inte egentligen få eller ha fått känna något alls eftersom vetskapen om att det vore tvärkört bara då är konstant. Känner gör man ändå. Just därför gör det så inihelvete jävla ont och ring då för fasen och vill ha mig. Amen.)
Jag tänkte på det där med partnerkriterierna jag har och kom fram till att de bara var litet orimliga. Vilket var skönt på sitt sätt. Så började jag fundera hur sjutton man gör?
Efter fyra år som singel per definition men inte utan lekkamrat(er?) begriper jag faktiskt inte alls hur man går tillväga för att träffa någon. Eller rättare sagt; hur sjutton gör man på nätet??
Jag är så ruggigt snabb på att avfärda människor ("Nehej, han hade kukbild; jaha, han skrev för kasst; okej han verkar trist; visst, han vill väl bara knulla mig..." osv.) på nätet. Menar, vad fasiken ska man prata om? MSN är ett av mina stora "vill inte" och mitt telefonnummer törs jag inte ge ut. Det finns trots allt freakshows därute and I've seen a couple of them before. En annan variant är att folk har så ruggigt bråttom; "Ja, men när ska vi gifta oss då? Jag har hittat en asbra präst, och jag tänkte på maten, köttet ska inte vara för rött va?" And bye.
Och visst kan jag träffa killar utanför nätet, men inte en enda av dem jag stött på har varit den minsta smula som jag egentligen vill och jag har försökt, åh, tro mig, men det går i längden inte. Alternativet? Jag håller mig till dem, med dem och ligger med någon annan i långa loppet. Inte hållbart; jag är ett sanningsfreak. Och inte heller frågar man killen man just träffat om "Ursäkta, men är du litet pervers i andras ögon?" Då är det bye igen. Från deras håll.
Så hur gör man? Säg mig?
Ponera att man skulle träffa någon på nätet: jag är inte direkt svartsjukt lagd, men jag skulle ändå fundera på vad han pysslade med när han satt vid datorn. Och att snoka i andra människors göromål på datorn är så jävla lågt och självförnedrande att jag aldrig skulle utsätta mig själv för den skammen. Äckligt.
Nå, strunt samma.
/Shallow Lisa
Jag tänkte på det där med partnerkriterierna jag har och kom fram till att de bara var litet orimliga. Vilket var skönt på sitt sätt. Så började jag fundera hur sjutton man gör?
Efter fyra år som singel per definition men inte utan lekkamrat(er?) begriper jag faktiskt inte alls hur man går tillväga för att träffa någon. Eller rättare sagt; hur sjutton gör man på nätet??
Jag är så ruggigt snabb på att avfärda människor ("Nehej, han hade kukbild; jaha, han skrev för kasst; okej han verkar trist; visst, han vill väl bara knulla mig..." osv.) på nätet. Menar, vad fasiken ska man prata om? MSN är ett av mina stora "vill inte" och mitt telefonnummer törs jag inte ge ut. Det finns trots allt freakshows därute and I've seen a couple of them before. En annan variant är att folk har så ruggigt bråttom; "Ja, men när ska vi gifta oss då? Jag har hittat en asbra präst, och jag tänkte på maten, köttet ska inte vara för rött va?" And bye.
Och visst kan jag träffa killar utanför nätet, men inte en enda av dem jag stött på har varit den minsta smula som jag egentligen vill och jag har försökt, åh, tro mig, men det går i längden inte. Alternativet? Jag håller mig till dem, med dem och ligger med någon annan i långa loppet. Inte hållbart; jag är ett sanningsfreak. Och inte heller frågar man killen man just träffat om "Ursäkta, men är du litet pervers i andras ögon?" Då är det bye igen. Från deras håll.
Så hur gör man? Säg mig?
Ponera att man skulle träffa någon på nätet: jag är inte direkt svartsjukt lagd, men jag skulle ändå fundera på vad han pysslade med när han satt vid datorn. Och att snoka i andra människors göromål på datorn är så jävla lågt och självförnedrande att jag aldrig skulle utsätta mig själv för den skammen. Äckligt.
Nå, strunt samma.
/Shallow Lisa
Ja, visst gör det ont...
...och det ska jag inte sticka under stol med. Tvärtom skulle jag kunna hänfalla i en orgie klyschor på ett ytterst kvinnligt vis, men ibland inser till och med jag att det skulle framställa mig som alltför patetisk. Nå, nu har jag fått gråta av mig litet, tyckt ruggigt synd om mig själv, saknat, gapat och förbannat för att i nästa sekund vältra mig i "tänk-om-jag-inte-sagt/gjort-sådär"-argument. Sedan tackade jag nej till ölburkar eftersom den enda sanning jag hade hittat i botten hade varit bakfylla och ångest och åkte istället hem till mor och rakade benen för första gången på en dryg vecka. Det hjälpte faktiskt upp humöret en hel del. Att jag dessutom har Jenna Jamesons "Att älska som en porrstjärna" att krypa i säng med gör också sitt till.
Och nu har jag mailat iväg en fråga till RixFM's "Våga fråga". Det är en riktigt briljant fråga och får jag inte med den i radio ska jag tamejfan lägga ut den här i hopp om att någon kan svara. Moahahaha.
Och nu har jag mailat iväg en fråga till RixFM's "Våga fråga". Det är en riktigt briljant fråga och får jag inte med den i radio ska jag tamejfan lägga ut den här i hopp om att någon kan svara. Moahahaha.
No rubrik nödvändig...
Jag har inte så mycket att säga ändå. Är trött, frusen och allmänt less, troligen eftersom jag sovit kasst eller snarare oroligt inatt. Har fått sju dagar jobb och har nu avverkat fyra av dem. Söndagen blir dryg då jag först jobbar delat på lördagen, slutar 21.15 och sedan börjar på Bolanche 21.45 för att jobba till typ 02.30 och upp klockan 06 för att jobba till 16. Pust. Nå, jag får väl tycka att det är pengar.
Löning på onsdag och det blir så fruktansvärt skönt. Dessutom borde jag ha mitt eget krypin då. Min säng. Mina saker. Mina val och min ensamhet vid datorn med kaffekopparna.
Kalla mig desperat men jag är så ruggigt trött på singellivet. Eller snarare på att alla omkring mig tycks fixa relationer till höger och vänster. Och what's left for me? Med min meritlista de senaste snart fyra åren ser det illa ut. Jag menar, vilka framträder där, eller snarare vad? Freakshows.
Nu önskar jag att jag hade en soffa och en schysst film. Eller iaf litet sällskap. Typ. Ska köpa chips istället. Nästa månad blir det ett gymkort istället. Så det så.
Löning på onsdag och det blir så fruktansvärt skönt. Dessutom borde jag ha mitt eget krypin då. Min säng. Mina saker. Mina val och min ensamhet vid datorn med kaffekopparna.
Kalla mig desperat men jag är så ruggigt trött på singellivet. Eller snarare på att alla omkring mig tycks fixa relationer till höger och vänster. Och what's left for me? Med min meritlista de senaste snart fyra åren ser det illa ut. Jag menar, vilka framträder där, eller snarare vad? Freakshows.
Nu önskar jag att jag hade en soffa och en schysst film. Eller iaf litet sällskap. Typ. Ska köpa chips istället. Nästa månad blir det ett gymkort istället. Så det så.
Och det gick vägen...
Flyttar in på måndag, ser det ut som. Det enda som fattas mig nu är sängvärme men om man sätter det i relation till annat är det inte något som har högsta prioritet. Även om de där... Ja. Skit samma.
Kaffe med Micke nu. Jobb sedan. Idag har varit en lång dag.
Kaffe med Micke nu. Jobb sedan. Idag har varit en lång dag.
Ur allt ont kommer ngt gott...
Jag menar, det här med J; det är hans problem, hans förlust och hans misstag. Det enda jag gjort fel är att bry mig om och vilja väl. Vilket han inte kan hantera, men å andra sidan är väl det ett klassiskt missbrukardrag? Och visst, det svider, det grämer och nog ska det saknas på sitt sätt men som sagt är det inte min förlust: ingen tjänar på att stå bredvid och bara titta på någon med missbruksproblem. Jag orkar då inte tiga ihjäl problem. Inte problem av den kalibern, det är ett som är säkert.
Så när jag väl är på väg härifrån, i alla fall mentalt, ringer telefonen och uppenbarligen kan jag bli med lägenhet idag. Om allt vill sig väl. Vilket jag hoppas. Och tror.
Och så alliansens valseger igår som var så sweet, så sweet. Bye bye Goran the gris.
Nu ska jag in i duschen, sedan torka håret, platta det, sminka mig och bege mig till Djurås. Jag håller alla tummar jag har. Funkar detta kan jag åka till J och hämta mina grejer ur förrådet efter jobbet ikväll.
Klarade jag mig utan honom innan maj så gör jag det garanterat nu också. Nästa gång ska jag ha en riktigt bra kille, inget sådant här. Som sagt är det hans förlust.
Och Cabrini, scrolla nedåt i bloggen så ska det finnas en ny bild på mig på vänstersidan. :)
Så när jag väl är på väg härifrån, i alla fall mentalt, ringer telefonen och uppenbarligen kan jag bli med lägenhet idag. Om allt vill sig väl. Vilket jag hoppas. Och tror.
Och så alliansens valseger igår som var så sweet, så sweet. Bye bye Goran the gris.
Nu ska jag in i duschen, sedan torka håret, platta det, sminka mig och bege mig till Djurås. Jag håller alla tummar jag har. Funkar detta kan jag åka till J och hämta mina grejer ur förrådet efter jobbet ikväll.
Klarade jag mig utan honom innan maj så gör jag det garanterat nu också. Nästa gång ska jag ha en riktigt bra kille, inget sådant här. Som sagt är det hans förlust.
Och Cabrini, scrolla nedåt i bloggen så ska det finnas en ny bild på mig på vänstersidan. :)
Ajöss och tack för fisken! (Eller ska jag säga spriten?)
Utan att vara sådan har jag insett att jag är värd så jävla mycket bättre. Och jag fattar, verkligen fattar alltför väl, men visst. Separationer svider alltid litet, i synnerhet i början, men jag vet ju att det går över. *rycker på axlarna* För att saxa litet ur en MSN-konversation:
spaceylisie säger:
ah, skönt iaf att det har gett mig insikt om att alkohol absolut inte är nödvändigt
spaceylisie säger:
ah, skönt iaf att det har gett mig insikt om att alkohol absolut inte är nödvändigt
spaceylisie säger:
snarare tvärtom
spaceylisie säger:
allt blir mkt bättre nyktert
spaceylisie säger:
och ärligare, sannare och uppriktigare
Och det, kära vänner, är något av det viktigaste jag någonsin lärt mig. Eller insett. Och jag kan inte förstå att jag mest av allt tycker så otroligt synd om inte mig själv, utan om honom. Men, jag vet också hur otroligt jobbigt det kan vara att ha människor som bryr sig om en. Sådant är svårt att hantera.
Nu har jag dock fått nog. Det finns gränser för hur mycket skit denna fröken kan ta för att hon bryr sig. Trist, men så är det. Jag har i alla fall haft en otroligt trevlig lunch idag; ibland måste man ta tillfället i akt och med facit i hand är jag så otroligt glad att jag gjorde det.
(Och Sofia, jag förringar absolut inte vår kväll igår; jag hade otroligt jävla supertrevligt!)
Oh dear pills...
...eller iaf frånvaron av dem. Tyvärr. Ibland spelar det ingen roll; hur man än vänder sig har man arslet bak. Och så får jag till råga på allt krupp på pantade "I'm so shallow"-brudar. Gapa på för fasen. Haha. Jag har egentligen viktigare saker för mig. Sovdags nu. Natti.
Så great så great så great...
Jag var på så ruggigt bra humör när jag vaknade imorse. Och solen sken, det var varmt ute och jag har haft en helt suverän början på veckan. Lovely lovely. Däremot har jag tappat bort mina brillor och det är inte lika kul. Nu ska jag till J och fördriva tid. Mys.
Ödets ironi...
Haha, satt med H&M igår och kom efter några öl in på ämnet "karlar vi (inte) minns". Typ. Hanna påminde mig om ett av the bigger mistakes, verkligen ett sådant jag försökt förtränga eftersom... Ja, usch och fy. Det finns inte ord... Nå, nu råkade jag snubbla över denna sanitära olägenhet på nätet, och mycket riktigt: *ryser* Det var inte bra, det blev inte bra, och det ÄR definitivt inte bra. Utseendet, alltså. Nå, det är en jävla tur att jag är så snygg nu att jag inte behöver sänka mig till the sick-fuck people. Hybris, jag? Neejdå. ;)
Kavajköp och helgslut...
Igår blev jag kär. I en kavaj på Carlings och det var sådär att den måste jag bara ha även om jag inte är något särskilt modefreak så MÅSTE jag bara ha den. Och inte ett öre på kontot. Fint. Min bror gav mig pengar. Pengar han förvisso ska ha tillbaka, men ändå. *operation förnekelse i sjutton dagar till* Så, nu är jag den lyckliga ägarinnan till en grå figursydd kavaj i ull och ngt mer med pälskrage. Perfekt att ha tills kylan sätter in. Nästa mission är en pepitarutig figursydd kappa från Åhléns för hur snuskigt mycket pengar som helst. Och ett halsband på VeroModa. Och ett par sådana där korta kavjbrallor. Och en musikantkjol med ränder från GinaTricot med en rosa tröja med svarta prickar till. (Varpå man kan komplettera med svarta strumpor, svarta skor och slutligen rosa benvärmare ovanpå... Asläckert!) Och en snedrandig tröja i rött och svart från MQ. Och en hatt på H&M. Och skor. Och en handväska. Jag behöver detta verkligen och det känns skönt. Ännu skönare är att även om jag gått upp i vikt sedan jag kom hem drar jag fortfarande storlek 36 eller 28. Heavenly.
Nu ska jag tatag i studierna. (Läs: kolla på TV.)
För övrigt är jag så snygg att jag blir mörkrädd och J är så otäckt lik Daniel Breitholtz att till och med väninnan min sade lyckost. Moahahaha. Men läckert. ;)
Nu ska jag tatag i studierna. (Läs: kolla på TV.)
För övrigt är jag så snygg att jag blir mörkrädd och J är så otäckt lik Daniel Breitholtz att till och med väninnan min sade lyckost. Moahahaha. Men läckert. ;)
Hemmakväll med mamsen...
Idol 2006 har dragit igång och jag är i himmelriket. Till och med J fattade efter ett tag att det där med Idol faktiskt är "my thing"... Nåväl, askul. Någon last måste man ha. (Som om det inte vore nog med alla andra jag har...)
Oh well, är hemma hos mamma en helkväll för första gången sedan när då? Och alla syskon är borta. Litet mysko men hur skönt som helst att krypa upp i soffan med chipspåsen (ur vilken mamma f.ö. åt mest!) och glo på Idol och den där valgrejen på SVT. Efter att ha gjort det testet framkom det att jag var sosse, men please, gör man testet på inte ens två minuter och inte ens riktigt är insatt i allt är det ju svårt... I övrigt var det högern som gällde och då Fp, vilket inte var överraskande alls och således vad jag går på. I guess. Och apropå högern måste jag utan att lägga några egentliga värderingar i det hela nästan hylla Sverigedemokraternas partiledare som skötte sig hur häftigt, proffsigt och makalöst som helst i går kväll på "Insider". Troligen vann han röster där. Och visst, vi har en usel invandringspolitik. Helt enkelt.
Veckan har i det stora hela varit i det närmaste ultimat. Ciao!
Oh well, är hemma hos mamma en helkväll för första gången sedan när då? Och alla syskon är borta. Litet mysko men hur skönt som helst att krypa upp i soffan med chipspåsen (ur vilken mamma f.ö. åt mest!) och glo på Idol och den där valgrejen på SVT. Efter att ha gjort det testet framkom det att jag var sosse, men please, gör man testet på inte ens två minuter och inte ens riktigt är insatt i allt är det ju svårt... I övrigt var det högern som gällde och då Fp, vilket inte var överraskande alls och således vad jag går på. I guess. Och apropå högern måste jag utan att lägga några egentliga värderingar i det hela nästan hylla Sverigedemokraternas partiledare som skötte sig hur häftigt, proffsigt och makalöst som helst i går kväll på "Insider". Troligen vann han röster där. Och visst, vi har en usel invandringspolitik. Helt enkelt.
Veckan har i det stora hela varit i det närmaste ultimat. Ciao!
warpdrive.se
Och nu vill fadersgestalten något igen...
It's been a year. Now what? Jo, nu jävlar ska vi prata och prata och kanske vem vet ge något förtroende hit och dit och snälla alla män, skaffa för fasen inte ungar om ni inte har intresse av dem innan de fyllt vuxet. Min spontana reaktion när han MSN:ade mig var till J i telefon: "Nu vill min... öhh... typ... ja... pappa eller nåt mig nånting..." Varpå J svarade: "Vaddå pappa, menar du den där i Frankrike?" och jag kontrade med "Öh... jaa... just det. Nu är det väl nåt han vill - typ träffas - eller så har nån dött." Visst har vi en lysande relation?? (Återigen skaffa för fasen inte ungar om inte bla bla bla...)
Ingen har dött men jag kanske åker till Paris i början av oktober.
Jag kan inte leva med mig själv och studier. Det hänger över mig liksom ett ok av ångest. Imorgon ska jag ta hand om saken.
(Och igen: inga jävla kids.)
Ingen har dött men jag kanske åker till Paris i början av oktober.
Jag kan inte leva med mig själv och studier. Det hänger över mig liksom ett ok av ångest. Imorgon ska jag ta hand om saken.
(Och igen: inga jävla kids.)
Dalahöst och ingen tröst...
Nej, allvarligt talat lät det där mer dystert och svårt än vad det är. Jag ska inte gnälla. Trots allt gillar jag hösten. Problemet är bara rastlösheten; jag vet ju att hösten ska upplevas någon helt annanstans än här. Precis som vintern, sommaren och våren. Och jag måste verkligen ta och lugna mig. Saker och ting flyter trots allt på som det ska. Har börjat plugga och är redan till döden trött på det. Uppenbarligen är jag inte skolmogen än, och frågan är om jag någonsin kommer bli det. Ska hur som på arbetsintervju på onsdag hos AirCall. Skulle det falla sig så lyckligt att jag får det jobbet är det adjöss med pluggandet. Då har jag trots allt tre extrajobb och borde gå runt ekonomiskt på dem. Punkt.
Har haft en på det stora hela outstanding vecka som till största del tillbringades i skogen med J. Helt makalöst och hur skönt som helst. Sedan en tripp till Björka med H&M på födelsesdagsmiddag och igår Oxberg och litet plugg. Kvällen avrundades med "Story of O 2" (http://www.cdon.com/main.phtml?navroot=902&session=1) som jag inte kan rekommendera i något som helst annat syfte än komik. Och knappt det. Jag och Hanna garvade då bitvis hur mycket som helst. Första filmen gillar jag faktiskt: den har något stilfullt, erotiskt över sig. Andra, däremot, var nog sämre än de flesta porrullar jag någonsin sett. En flopp, med andra ord. En flopp som får Mike Beck's "Ridskolan" eller "Dalkullan" att framstå som Oscarsmaterial.
Hittade svamp igår också, och kom hem med en liten korg full med smörsopp, taggsvamp och citrongul slemskivling eller vad den nu heter... Får hamna på lunchbordet: mormor har efter stor efterfrågan firrat kåldolmar och trust me: jag ska njuta!! Har jag tur kanske jag kan tjata mig till köttsoppa med klimp till middag, men då det står biff i kylskåpet är det tveksamt...
Nu är det duschdags och jag ska hitta en lämplig höstoutfit att bära, septemberrugget till ära.
Har haft en på det stora hela outstanding vecka som till största del tillbringades i skogen med J. Helt makalöst och hur skönt som helst. Sedan en tripp till Björka med H&M på födelsesdagsmiddag och igår Oxberg och litet plugg. Kvällen avrundades med "Story of O 2" (http://www.cdon.com/main.phtml?navroot=902&session=1) som jag inte kan rekommendera i något som helst annat syfte än komik. Och knappt det. Jag och Hanna garvade då bitvis hur mycket som helst. Första filmen gillar jag faktiskt: den har något stilfullt, erotiskt över sig. Andra, däremot, var nog sämre än de flesta porrullar jag någonsin sett. En flopp, med andra ord. En flopp som får Mike Beck's "Ridskolan" eller "Dalkullan" att framstå som Oscarsmaterial.
Hittade svamp igår också, och kom hem med en liten korg full med smörsopp, taggsvamp och citrongul slemskivling eller vad den nu heter... Får hamna på lunchbordet: mormor har efter stor efterfrågan firrat kåldolmar och trust me: jag ska njuta!! Har jag tur kanske jag kan tjata mig till köttsoppa med klimp till middag, men då det står biff i kylskåpet är det tveksamt...
Nu är det duschdags och jag ska hitta en lämplig höstoutfit att bära, septemberrugget till ära.
