Så plötsligt blev allt så himla enkelt. Ängel-Eva Riklund på skolan hörde av sig och undrade hur jag skulle göra, och naturligtvis - med tanke på den oekonomiska biten - måste jag göra ett studieavbrott. Dock frågade jag hur det blir om jag skulle vilja ta upp studierna igen och fick till svar att det nog alldeles säkert bara var att peta in mig i tvåan igen när jag väl är redo för det. 

Och vips! kändes det liksom livet landade litet igen på mina axlar. Även om journalistik per definition inte är något jag kommer att syssla med, och även om jag inte vill läsa alla tillvalsämnen jag personligen tycker verkar astrista kan jag fortfarande läsa de obligatoriska kurserna, prata med en studievägledare och välja till vad jag nu vill.

Hur det än är kommer det vara svårt att få jobb och hur det än är har Magnus alltid lätt för att få jobb. Och hur det än är, är hemma alltid hemma för både mig och Magnus. Men först och främst kan jag fokusera på lillflickan när hon väl behagar dyka upp. Kan VI fokusera på henne. Resten löser sig alltid.