Graviditetsgnäll...
Nej, jag ska inte gnälla över klumpen på magen. Klockan är för litet för det. Inte heller ska jag gnälla över ryggvärken som varit min best buddy i någon dryg månad. Jag ska förklara hur gravid equals stukad hand(led).
(Sätta sig ner - krångla upp skon eftersom jag säkert skulle glömma den på golvet - knäcka baby - upp med benet - krångla på skon - ner med benet - krångla upp andra skon eftersom jag troligast bara skulle ta upp en åt gången - knäcka baby - upp med benet - krångla på skon - ner med benet - masa sig upp.)
Som alla vet är jag...lat. Okej, latast. Med andra ord vill jag att saker ska gå jävligt fort när jag väl gör dem. Att SÄTTA SIG NER för att dra på sig gympaskorna är slöseri med energi och tar bara längre tid.
(Sätta sig ner - krångla upp skon eftersom jag säkert skulle glömma den på golvet - knäcka baby - upp med benet - krångla på skon - ner med benet - krångla upp andra skon eftersom jag troligast bara skulle ta upp en åt gången - knäcka baby - upp med benet - krångla på skon - ner med benet - masa sig upp.)
Istället gör jag som alla andra normala människor, de icke framtunga, och stoppar i foten i skon, börjer mig framåt för att rätta till hälen och plösen och...knäcker babyn samtidigt som jag fastnar med handen, försöker räta på ryggen utan att komma loss med handen som sitter fast innanför plösen, sliter i handen som efter MYCKET vridande till slut lossnar.
Försök räta på ryggen, ha kvar foten på golvet och samtidigt sitta fast med handen i skon. Det vore kul att se någon försöka. Jag har stukat handleden riktigt ordentligt. Varför varnade ingen för dyliga komplikationer i samband med graviditet?
I övrigt har jag haft en mycket intressant sovmorgon som innefattade ett slagsmål eftersom jag drömde att någon kompis till Hanna som heter Madde (har hon ens en sådan kompis?) hade mage att ligga med min Magnus, och eftersom Magnus inte var i närheten i drömmen blev jag så illa tvungen att göra henne illa. Det var inte så trevligt.
Idag är det strålande sol ute. Jag skulle hemskans gärna vilja göra något med dagen och gärna ute. Långpromenad känns onödigt och dumt på egen hand... Kanske kan jag ta doggen och åka till stugan en sväng? Jag vet inte...
Kommentarer
Postat av: Säni
Helt underbart att få läsa om vad som händer i ditt liv nu, väntar spänt på ett inlägg med första bilden av knytet! :) Håller tummarna för att allt går bra.
Postat av: Sandra
jag gör också så. för jag vet inte om det känns bättre att sätta sig ner? visst jag är inte så stor men det är ändå jobbigt som fan. och jag orkar egentligen inte bråka med strumporna på morgonen, men vad ska man göra?
Trackback
