Jag tror att doktorn igen på fredag kanske inte blir så jäkla dumt, ändå. Snorig, snorig, snorig. Trött, tröttare, tröttast. Det kryper i mig av träningsabstinens, så mycket att jag låg en bra stund i natt och funderade på hur jag ska lägga upp träning igen. Hela grejen gick neråt, liksom, någon gång där i oktober, kanske, då jag helt enkelt inte fysiskt orkade längre. Jag måste upp igen, men jag måste vakna först.

Och vakna lär jag göra nu eftersom jag måste till skolan. Att kliva upp ur sängen i morse var litet som att komma ett steg närmare döden. Idag är det ungefär tre veckor innan jag åker hem för julen. Förhoppningsvis blir det så toppenbra, så!

Är det nu i helgen eller nästa det är första advent? Jag skulle vilja hitta en adventsgudstjänst att gå på, liksom en julmarknad. Om inte annat så för att det känns lugnande och tilltalar någon romantisk sida hos mig.

För övrigt har jag verkligen haft en skön natt. *gäspar trött*