vi väntar hela vårt liv på någon sorts förklaring
någon sorts passion som ska ta oss med storm
någon kärlek som ska säga det är såhär det är
och tamigmed -

men jag tänker jag är trött på det nu
på matinéfilmer med blödiga slut
som så lätt blir blodiga
med andra bilder

jag nöjer mig med någon sorts vardag
någon sorts taminhand- och håll kvar
tänker - jag ger det slentrianmässiga en chans

när jag sagt nej till allt de som sagt ja
när det som är på låtsas gör mer ont
än det som är på riktigt

någon sorts passion någon sorts väntan
jag säger- babykomhit -
det är vår ute
och jag tror jag kan andas bättre såhär

inga löften ingen vardag ingen passion inget sådant
bara ett krav om att stanna kvar lite längre
om att hålla om hela natten
låta solen skina igenom

/Ana-Maria


Det där är så jävla rätt nu. Och nu ska jag till skolan.