Things about nattarbete...

This is how it works:

- Om jag slutar "för tidigt", dvs på så sätt att jag är hemma på efternatten/i gryningen blir det svårare att sova sedan. I natt kom jag hem kring typ halv fem, tror jag. Bad. Jag vaknade redan 07 men gav mig fan på att sova en stund till.

- Om jag inte dragit ner persiennerna i precis hela huset så är det stört omöjligt att sova. I synnerhet sådana här dagar då det är sunshine sunshine ute. SMHI hade fel. Igen. Great.

- Nattarbetet föranleder att jag utvecklar min schizofreni light ytterligare. Jag talar med mig själv och blir allmänt virrig... Nu: Varit vaken i drygt tio minuter, redan kallat en ICA-kasse för "karusell" och försökt stänga av spisen med lampochfläkt-knappen. Det här blir en intressant dag.

Neej, det här håller fan inte... Alltså, att sitta framför skärmen. Det är ju strålande sol ute, och jag har den perfekta mängden mascara under ögonen för att passa in i söndagssunket. (Well, since WHEN do I find the söndagssunk på oldiegården i Djurås?)

Jag drömde förresten att jag var på begravning för en av gubbarna på jobbet som i och för sig redan är död, men ändock. Begravningen skulle genomföras på gammalt, hederligt Arkansas-vis, vilket gick ut på att hela sällskapet befann sig i ett träsk där "prästen" pratade och vi alla fick lappar med den döde gubbens namn på. Dessa skulle vi riva sönder och sedan släppa i träsket. Efter det var det dags för gubbens fru att hålla tal, men då var marken så sumpig att hon inte kunde stå. Snäll som jag är fick hon sitta på en skokartong som jag höll upp med knäet.

Därpå var jag och Fredrik på Marieberg i Örebro när jag såg Anna-Karin från jobbet stå utanför entrén. Hon kom mot oss och bad Fredrik om ursäkt för att han inte fick jobba, men det vore guld om jag kunde komma till fyra?

På vägen till jobbet träffade jag en kille, och vi gick till skolan tillsammans. Till min gamla högstadieskola. Där hade de infört en ny "regel": Skolsköterskan kom och hämtade eleverna för badning. Killen jag träffade slapp dock badet eftersom han påstod sig ha tvättat håret. Istället gick vi hem till hans mamma som var en riktig ragata: Allt jag gjorde var verkligen hur fel som helst. "Ska jag hjälpa dig att lägga överkastet på soffan?" frågade jag och hon snäste fram ett nej. Men att överkastet som HON lagt på soffan började smälta och lämnade ett brännmärke på soffan var MITT fel...

Det är hur som häftigt att jag minns mina drömmar så väl... Någon som är haj på drömtydning och kan läsa ngt i det där dravlet? I'd be happy to hear about it.

Well, later, world!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0