På Aftonbladet skriver de om den nya sortens sexköpare. Det vill säga att de svenska män som idag köper sex inte vill bidra till trafficking, utan hellre använder sig av ordet "eskort" när de köper inte bara sex utan också "sällskap och närhet". Och i och med det skapar dessa män för sig själva bilden av den Lyckliga Horan. Hon som säljer sex för att hon är kåt, bejakar sin egen sexualitet, drygar ut kassan och helt enkelt vill. Men finns den Lyckliga Horan?

Då återkommer jag till frågan jag ställde tidigare: Kan tjejer som menar sig bejakar sin sexualitet stå rakryggade efter femtio ligg och säga att det kom något positivt ut av det? Sak samma måste ju gälla den mer eller mindre Lyckliga Horan?

Det finns olika former av prostituerade. Dels de där heroin-hororna, om man får kalla dem så, som är så långt nere i träsket att de säljer sex för att få pengar till knark. Och så trafficking-brudarna, vilka lurats in i något och inte kan ta sig därifrån. Vidare de "vanliga" svenska tjejerna som säljer sex för att dryga ut kassan, och slutligen de där lyxhororna. Jag väljer att utesluta heroinhororna och traffickingbrudarna eftersom de är två helt klart tragiska grupper. Men så de andra?

Horar vi svenska tjejer inte bara för pengar men också för bekräftelse?

Jag kan tänka mig att det till en början kan vara en enorm egoboost, att inse att män är beredda att betala pengar för att nyttja ens kropp. Och en riktig kick att helt plötsligt kunna unna sig stövlar för femtusen när man innan knappt haft råd med ett paket nudlar i slutet av studielånet, eller fina julklappar åt kidsen som man knappt klarat av att försörja. Just då tror jag att det finns en Lycklig Hora. Men sedan så?`

Dels tror jag att man trubbas av mer och mer sexuellt; ingenting varken ger eller berör längre, vilket skapar svårigheter då man ska inleda ett "riktigt" förhållande med en man. Har man ens en normal syn på män efter att ha prostituerat sig, eller ser man alla män som potentiella sexköpare? Och hur återgår man till att själv kunna ha sex med hjärta och själ, liv och lust? Att kunna se att en man vill ha en, inte bara för det sexuella, utan för den unika person man är? Men inte minst, hur hanterar man att avstå alla de extra slantar man tjänat ihop? I det här läget tror jag inte på en Lycklig Hora.

Jag har svårt för män, har svårt att hantera relationer eftersom jag glömt hur man gör. I mitt fall handlar det inte om bakomliggande prostitution, utan snarare om en rätt skev självbild och en hemsk syn på manssläktet. Män vill doppa, så enkelt är det, i alla fall i mitt huvud. På samma gång vill jag inget hellre än att en kille ska vilja ha MIG, min person. Inte mitt sexuella jag. Är det något jag är så vansinnigt trött på är det killar som menar att "Jag vill inte ha ett förhållande med dig, men vi kan ju ha sex, och du är trevlig att umgås med... Ja, tills jag träffar en tjej jag finner flickvänsvärdig, alltså."

Vad hos mig är det som gör att jag är knullbar men intet mer? Vad hos någon kvinna alls gör henne knullbar men inte mer?

Jag tror att sex är alldeles för upphypat. Och jag tror definitivt att människor har slutat värna om varandra. Relationer och tvåsamhetsframtid har blivit så fruktansvärt sekundärt, och ändå är det precis vad de allra flesta söker.

Personligen är jag mest trött på att inleda relationer med män då jag vet att det aldrig kommer att bli aktuellt med en kärleksrelation. Men så återkommer jag till just det där "..tills jag träffar en tjej jag finner flickvänsvärdig" och ibland känner jag mig litet som Meredtih i Grey's när hon vädjar till Mc. Dreamy att "Choose me, love me!" och jag känner mig precis lika patetisk som hon sådana gånger. För hur absurt är det inte, att behöva be om kärlek och tvåsamhet?

Så återgår jag till Aftonbladets artikel om de nya svenska sexköparna. Nedanför artikeln finns en länk till diskussionsforumet, med frågeställningen "Kan det vara okej att köpa sex?" Klickar man in sig där hamnar man på avdelningen Aftonbladet - Kvinna. Och helt plötsligt indikerar Aftonbladet att det här med sexköp är något för kvinnor att debattera om, ta ansvar för och motarbeta. Låt männen köpa sex av de Lyckliga Hororna, men upp till kamp, ni kvinnor som har fått nog. Sick-fuck.