"And just like the change of seasons, I know you'll be back again..."
Jag är allergisk.
Och så fundersam på det.
Så pass fundersam att jag fundrade på att åka och shoppa.
Sådär som kvinnor gör när de har mycket i huvudet.
Så gjorde jag en kontokonsultation och insåg att jag nog får tänka utan shopping.
Och jag har snackat mig ur en uppsats i skolan.
Sådant känns fint och jag känner mig beläst och intelligent trots att jag inte ens öppnat boken.
Men sådant säger man inte till sin lärare.
Att man är en naturbegåvning, alltså.
Ibland undrar jag om vissa saker faktiskt är alldeles åt helvete onödiga.
Litet som att man kanske inte hade behövt köpa en ny bil.
I alla fall inte om den gamla man fortfarande hade var körduglig och mycket väl skulle ha gått genom besiktningen.
Men man ändå känner för att slösa pengar i onödan på en helt ny bil.
Varpå man kan ge sig fan på att det blir något idiotiskt elfel som kostar skjortan, bara efter några månader.
Nog för att det är roligt att köra en ny bil, men körvanan har man ju trots allt bäst med den gamla.
Och egentligen är det här ingen metafor för någonting.
Just informing.
För att undvika missförstånd.
Så ingen behöver ta åt sig.
Och ingen behöver känna sig varken begagnad eller ny.
Personligen är jag mest hungrig.
Men köket är för stökigt.
Och jag ska ändå iväg och jobba om fem och en halv timme.
Korvstroganoff lockar mest av allt.
Även om jag gärna hade lunchat med någon.
Och fått prata av mig mycket billigare än vad shopping hade inneburit.
Trots allt köpte jag en ny parfym häromdagen och den borde nog dimpa ner i postlådan typ idag.
Jag borde verkligen diska.
Och äta.
Och så fundersam på det.
Så pass fundersam att jag fundrade på att åka och shoppa.
Sådär som kvinnor gör när de har mycket i huvudet.
Så gjorde jag en kontokonsultation och insåg att jag nog får tänka utan shopping.
Och jag har snackat mig ur en uppsats i skolan.
Sådant känns fint och jag känner mig beläst och intelligent trots att jag inte ens öppnat boken.
Men sådant säger man inte till sin lärare.
Att man är en naturbegåvning, alltså.
Ibland undrar jag om vissa saker faktiskt är alldeles åt helvete onödiga.
Litet som att man kanske inte hade behövt köpa en ny bil.
I alla fall inte om den gamla man fortfarande hade var körduglig och mycket väl skulle ha gått genom besiktningen.
Men man ändå känner för att slösa pengar i onödan på en helt ny bil.
Varpå man kan ge sig fan på att det blir något idiotiskt elfel som kostar skjortan, bara efter några månader.
Nog för att det är roligt att köra en ny bil, men körvanan har man ju trots allt bäst med den gamla.
Och egentligen är det här ingen metafor för någonting.
Just informing.
För att undvika missförstånd.
Så ingen behöver ta åt sig.
Och ingen behöver känna sig varken begagnad eller ny.
Personligen är jag mest hungrig.
Men köket är för stökigt.
Och jag ska ändå iväg och jobba om fem och en halv timme.
Korvstroganoff lockar mest av allt.
Även om jag gärna hade lunchat med någon.
Och fått prata av mig mycket billigare än vad shopping hade inneburit.
Trots allt köpte jag en ny parfym häromdagen och den borde nog dimpa ner i postlådan typ idag.
Jag borde verkligen diska.
Och äta.
Kommentarer
Trackback
