Min baby har gått i pension igen. Jag tror att det har medföljande saker att göra: Dels det faktum att jag överger den längre perioder, t.ex. som när jag var på Island ett halvår, eller nu, när jag hängt hos Matthias mer än någon annanstans. Och - inte att förglömma - Fredriks påverkan. Sist Fredrik var hos mig gav CPU-fläkten upp, och den här gången misstänker jag att det är moderkortet. Så, nytt moderkort lär inhandlas, alternativt nytt grafikkort, även om jag tvivlar på att det är det som är felet. From now on ska jag ta med mig babyn precis tamejfan överallt. Jag ska aldrig igen lämna den ensam, eftersom den hämnas med att gå sönder sedan.

Fredriks visit i Dalarna var klockren, lär jag säga, med bad, filminspelning, gott käk och öl. Ingen på hela denna jord kan få mig att skratta som han kan. Eller som VI kan garva tillsammans, snarare. Hur som blev det lugnt i sig, med bara tre öl och relativt tidig sömn. Trots allt har jag sunkat mig genom ett av två möten this far today, och faktiskt det tråkigaste först. Nu ska jag firra hamburgare och sedan åka på möte nummer två innan det är Matthiasdags efter ett dygns frånvaro.