Som sagt: Störd dygnsrytm. Tvärslocknade efter litet vin  - igen! - igår kväll och vaknade halv sex, klarvaken. Eller pja, klarvaken och klarvaken, i och för sig... Sovatrött men oförmögen att somna om, snarare. Så, efter en timme vridaochvända gick jag helt sonika upp och slog på kaffebryggaren. Och nu: Framför datorn, med kaffekoppen bredvid mig.

Jag känner att jag legat av mig vad gäller bloggandet, har liksom skapat egna restriktioner för vad jag "får" skriva och inte skriva, men nu vill jag att det ska vara nog med sådant. Trots allt varken vill eller ska jag ändra på mig, och trots allt står jag för varenda ord jag skriver här. Alltså ska jag försöka sluta väderblogga. Jag tror faktiskt inte att det är särskilt intressant att läsa om...

Och även om jag ska sluta väderblogga måste jag säga att det är oktoberruggigt ute. Hade det här varit Paris förort hade det varit ungefär femton, tjugo grader varmare och luften så här grå av allt smog. Jag älskar sådant. Faktiskt. Det är något visst med att gå utanför dörren, andas in icke-luft och bara fyllas av Frankrikekärlek. Usch, det var alltför jättelänge sedan jag var där, men nu känns det litet som att "varför ska jag höra av mig, det är inte direkt så att någon därifrån hört av sig..." Så nästa Paristripp blir modell hotellvistelse och på egen hand.

Jag kommer verkligen behöva åka någonstans när allt det här är över. Är det något jag har ont om nu så är det tid. Tiden kommer inte att räcka till. Inte till allt det där jag nog hade velat göra, men å andra sidan är jag en jävel på att romantisera. Saken är den, att jag inte behöver åka så långt bort egentligen. En vecka i tamejfan Spanien någon gång mellan augusti och november hade varit good enough for me. En sådan där resa som bara går ut på att sova så länge man vill, dricka färsk apelsinjuice till frukost, läsa böcker, shoppa, dricka öl, bada och käka goda middagar. Det behöver faktiskt inte vara mer avancerat än så. Bara komma bort från allt vad fullspäckade scheman heter, njuta av sovmorgnar och bara vara. Pleasure, yes please.

Något jag fördrivit tid med på morgonen är att läsa QX-bloggar och åter fascineras över kontrasterna storstad-landsbygd. Om jag skulle knata omkring i min lackoutfit eller springa på krogen i korsett och lårhöga stövlar vore jag knasig. Här alltså. I Storstaden anses det nog nästan classy, nyskapande och kreativt. Nå, skitsamma.

Dags för en till kopp kaffe.