Idag damp sista Harry Potter-boken ner i brevlådan och jag kastade mig nästan över den. Började läsa; blev avbruten. Läste en stund till; blev avbruten igen. Resultat? På fem timmar har jag läst knappt hundra sidor. På fem timmar hade jag hunnit läsa ut den i vanliga fall. Istället fick jag lunch, vilket var gott och ruggigt mättande, och sedan kom Ligistbrorsan hem med två gäddor som mormor var tvungen att tillaga. Jag har inte ätit gädda sedan jag var en liten flicksnärta, så att smaka gädda var... Intressant. Och svinäckligt. Märk väl: Jag gillar fisk. I vanliga fall. Dock undrar jag om de där stackars gäddorna kom till samtidigt som sjön ute i stugan eftersom det rent ut sagt smakade häck och päck. Ah, man ska smaka allt. Och jag kommer att äta gädda igen, för, jag menar, det kan inte bli värre!

Lyckades också komma upp i skaplig tid idag; var vaken redan kring ett, och hoppas nu på att kunna sova gott inatt. Nollåttanollnoll förväntas jag infinna mig på jobbet igen. Så kan det vara. Ingen rast, ingen ro, men däremot götta pengar i augusti. Och löning på fredag, inte minst. Hur mycket nattjobb och storhelgstimmarna inverkar på slutresultatet ska bli spännande att se. En liten föraning om vad som komma skall nästa månad,då.

Nu är det Harry Potter-dags igen och jag har samma känsla inför läsandet av den här som inför föregående bok; jag törs nästan inte läsa. Dels av rädsla för att boken ska ta slut, men också för att den fjärde, femte och sjätte boken varit så... Obehagliga? Det här är exakt samma feeling. Jaja. Slutkluddrat nu.