Jag hoppas verkligen att jag inte landar på någon hård cementbotten, för nu har jag hoppat. Utan krusiduller, utan några volter eller avancerade tricks. Och nu är jag på gång igen. Det här varade inte särskilt länge. Nu håller jag bara tummarna för att jag är välkommen söderut, och att ett stycke skola vill ha mig. Jag kan verkligen inte bestämma mig. Till det är jag alldeles för rastlös.

Nu jädrar. Ska det bli bra den här gången då?

Kan ge mig fan på att jag är precis lika less och rastlös om ett år. Då försöker jag helt enkelt igen.