...och jag pratar inte om alkohol eller droger av ngt slag. Även om det givetvis blir vitt - as always! - på drogplanet. Sådant pysslar jag inte med. Däremot vitt vad gäller karlar. (Ja, ok, to be fair: inkluderar inte min Gode Vän i det eftersom det är väletablerat sedan några år osv osv osv. So be it. Jag hade ändå "åkt dit" på det. Frivilligt.)

Men i övrigt: Ja. Helt allvarligt. Jag vill inte. Vill inte träffa någon, vill inte hångla, vill inte sova bredvid någon, vill inte gosa, busa eller vad fan det ska kallas. Och definitivt inte knulla. Nu är jag så jävla trött på min egen destruktivitet. (Om det ens finns ett sådant ord...) Har på det senaste bara fått mer och mer avsmak inför mig själv, och då ska man verkligen inte leva något slags singelliv på "det" sättet. Måste få ordning på mig själv först och det får ta den tid det tar. Hur jag nu ska gå till väga... Just nu är jag inte nyttig för mig själv och egentligen vet jag om det. Fick förslaget "bryt med gamla bekantskaper som orskar mer problem, irritation och ångest än något annat" av en gammal bekant och ska seriöst överväga det. Har på sistone sållat ganska rejält, men å andra sidan isolerat mig rätt duktig också.

Och allt man gör på nätet kan användas mot en en vacker dag. *kvällens sensmoral*

Nu är det läggdags. Inte ens jag ska sitta och vänta till tre, halv fyra på att "Desperate Housewives" ska dyka upp på TPB...