Igår stoppade jag för första gången i livet fingrarna i halsen för att spy. Ville bara informera om det. Och nej, det är ingen hastigt påkommen bulimiattack, utan jag vet ärligt talat inte vad det var mer än att jag aldrig haft så jävla ont i magen. Mamma säger gallstensattack, jag säger matförgiftning. Hur som har jag spytt som en liten gris i sju timmar typ. Nu är jag däremot kanonhungrig och mammas fläskkotletter puttrar på spisen... Yammie.

Vaknade för några timmar sedan av att jag drömt om J och cheeseburgare men inte tillsammans. Jag har verkligen överstigit alla fjollighetsgränser när det gäller den karln, men orkar inte bry mig. All respekt ditåt. Verkligen. Snacka om perfekt motstånd för min del. Jag mår hur jävla bra som helst. För första gången på bra länge. Och jag har inte mycket mer att förtälja om någonting. Nu ska jag dricka vatten. Jag är ninjatörstig. (Och förresten har jag lärt mig att nästan brottas och det är inte fy skam for being me...)