Löningsdags = räkningsdags

Och således har jag betalat mina räkningar idag, alltid lika deprimernade, men decemberräkningarna lär ju knappast bli många eftersom det bara blir mobilräkningen och Boxerräkningen. (På vilken de f.ö. lägger på 17 kronor som straff för att man inte betalar via autogiro. Skäms, Boxer.) Har dessutom försökt komma fram till Telias Kundservice som numer anser att röststyrning är mkt bättre än knapptryckningar, vilket man lik förbannat måste använda sig av ändå till sist hos Felia. Jag hoppas innerligt att de spelar in alla som ringer och ska säga vad de vill komma fram till; så som jag gapade åt dem är faktiskt ovanligt, men någon jävla måtta får det vara. Ska det vara så förbaskat svårt att få PRATA med någon MÄNNISKA? Och enligt min väninna måste man numer knappa in nuffror när man ringer SOS Alarm. Skandal. Ibland kan jag faktiskt ge mig fan på att det var bättre förr... Och, en stilla undran; när man ringer olika supporter måste man alltid trycka in sitt personnummer eller kundnummer och avsluta med fyrkant för att efter minst femton minuters väntetid få tala med någon. Varför frågar då den man till sist kopplas fram till ALLTID efter personnummer eller kundnummer? Borde de inte se det på sin dataskärm?! Vansinne...

I övrigt har jag färgat håret idag och det blev helt klart godkänt. Överväger dock att vara litet drastisk och klippa av det, men tvekar. NU är det läggdags efter att ha avverkat vad som kan bli tisdagstv: Ugly Betty och Grey's Anatomy. Natti natti!


Hångelsugen...

Efter filmen igår har jag känt ett extremt hångelsug. Jag antar att detta är riktigt bra. Menar, inte en enda sexuell destruktiv tanke, utan enbart "Åh, vad jag skulle vilja hångla!" När man var yngre hånglade man ju verkligen, inte sex-hånglade som folk my age do nowadays. Det närmaste sådant jag kommit var nog once upon a time in sweet Örebro förra hösten och det var kanonmysigt. Utan att bli sex överhuvudtaget, om jag inte missminner mig... Mer sådant. Eller varför inte bara hångel i soffan för hånglandets skull? Givetvis måste det vara med någon som är bra på att kyssas, för att bara gegga tunga med någon funkar inte för mig. Det är riktigt jävla avtändande, tycker jag... Det ska ligga någon slags passion bakom en kyss, inte bara "jaja, vi hånglar väl litet eftersom det hör till knullandet..." Hur som är det ett jävla "framsteg" för mig; det är inte sex jag tänker på, utan verkligen den där närheten en kyss ska vara.

Och så har jag och "hmm hmm" bestämt oss för att ta upp dejtandet i form av dubbeldejter över middagar. En insikt om att alla människor man träffar faktiskt redan har sitt på det torra slog mig, och således kommer man inte att träffa någon alls via gemensamma bekanta. Med andra ord ska det nätraggas efter två snygga karlar som vill bjussa på middag och kanske litet vin. Inget sex, bara en schysst middag. Det finns ju ngt som kallas "speed-dating" och varför inte, på sitt sätt? Kanske inte så extremt, men en middag betyder ju inget. Bara att man kommer ut och träffar folk på ett avslappnat sätt. :)

Nu ska jag vänta på att Oona ska dyka upp så det blir några bullar bakade idag.

Kvällsbubbel...

Jag och Oona tog en vild chansning när vi hyrde "Nära & Kära" ikväll och blev grymt positivt överraskade. Rekommenderas starkt, inte bara p.g.a. mysfaktorn i den, utan nästan också litet av sensmoralen. Om man får säga så.

Nu är det läggdags. Är trött som fan efter en hektisk arbetskväll då jag i stort sett inte hade tid att sitta ner på sju timmar. Det pissiga med kvällsjobb från två är att vi enligt schemat har en halvtimme rast men det är inte en käft som tar de rasterna. Således jobbar vi häcken av oss i sju timmar, men får bara betalt för sex och en halv. Suck. Många halvtimmar blir mycket pengar...

Imorgon kommer modern hem och det ska bli riktigt sweet.

Och bara en fundering; vem fan tror på det här? (Ja, klart att det är Aftonbladet som förmedlar denna viktiga nyhet. Och jag läser den med skammen hängande över mig...) Menar, om jag varit på krogen vid femton års ålder hade jag också hävdat att jag druckit mjölk och käkat kakor. Men, kom igen; mjölk är väl en sak på krogen, men kakor?! Vem fan äter kakor på krogen?! Inte en femtonårig brutta med stylist, stora tuttar och skivkontrakt iaf. I synnerhet inte om hon fnissar i pressen om att hon övningskört i smyg med sina polare men inte vill att mamman ska få reda på det... Get real.

Och förresten...

...tror jag att jag möjligen kan ha kommit på vem "Mr Could've been right på Willys" kan ha varit. Skrämmande nog. Risken finns att det var sonen till en av gubbarna på jobbet. *skrattar hejdlöst* Om inte annat är de fruktansvärt lika varandra. Nå, jag får helt enkelt se till att jobba mycket på just den avdelningen och ta reda på om det trots allt är han. Av ren nyfikenhet, alltså. Inte av annat.

Och så har jag ju den där helt oseriösa nattflirten i Borlänge. Han går inte av för hackor, han heller, och trots att vi aldrig kommer att hitta på något annat än att slänga käft efter mina Bolanchepass om jag tittar förbi på hans jobb så är det skoj ändå. "Ge mig uppmärksamhet så ger jag dig detsamma". Så funkar det och jag berhöver verkligen inget annat. :)

I sanning finns det...

...människor som är värda en plats i himlen och min lärare Marie är en sådan. Jag menar, när man möter en människa som förbehållslöst lägger ner sin själ i andra människor värker det i mig på ett sådant konstigt sätt, litet som att jag när som helst skulle kunna brista ut i gråt. Kanhända låter det dumt, men jag har inte mött många sådana människor. Jag menar, är det något jag gjort så är det fuckat upp skolan och inte ens vågat ringa, som den fegis jag är. Vi har mailat litet, men idag tog jag mod till mig och lyfte telefonluren. "Jag har tänkt så mycket på dig, inte för studiernas skull..." säger hon och jag blir översköljd av en mänsklighet och värme sällan skådad. Eldsjälar är fantastiska och jag önskar att jag en dag skulle kunna nå hälften så långt som hon.

Men nu ska jag försöka ta tag i mig själv och komma igen. Alla utrensningar och bortplock den här hösten har inte gjort annat än gott, och må så vara att jag flyttar till min mor i januari, men för min egen del kanske det bara gör gott. Jag får matstruktur vilket nog egentligen är bra även om jag avskyr det faktum att jag äter men ändå inte kan låta bli. Och så spar jag penningar, vilket är ännu bättre. Det handlar om att hitta något att stiga upp för, ett projekt att ha intill sig. Kanske kan hård träning vara ett sådant sätt, jag vet inte riktigt. Men mest av allt ser jag så mycket fram mot att mamma kommer hem imorgon.

Nu ska jag duscha och sedan åka till Leksand. Eller Borlänge. Det visar sig vad det blir.

How Cool...

Hittat i Aftonbladet... (En av två kvällstidningar som enbart publicerar nyheter och inte skvaller. Eller not.)

Har i övrigt haft en sådan där djävulusisk helg; jobb fredag, jobb lördag x2 och var inte hemma förrän 05 efter ett helvetespass på Bolanche. Sov till 13 igår och gick raka vägen till en mäkta stressig jobbkväll. Puh! Är fortfarande riktigt slut...

Och så tycker jag att de verkligen satte huvudet på spiken í gårdagens "Parlamentet" när de droppade nästintill spydigheter om kvällstidningarnas försök att rädda världen från klimathotet och lösa Palmemordet. Någon jävla måtta får det fanimej vara.

Fröken goes groupie...

Jag tror faktiskt att jag blev litet förälskad när Snygg-Erik framträdde med Gnarls Barkley's (?) "Crazy" på "Idol" ikväll. Wow, heavenly mother on earth. Och inte för att han är snygg-snygg, utan för att... Ja... Wow, helt enkelt. Talangfullt och coolt som fan. Så vill han gå på en helt asexuell dejt, spela TP eller nåt sånt så är han välkommen att höra av sig. Amen. ;)

Tog tag i julklappsshoppingen idag och var klar på inte ens två timmar. Sådant är inte tur; det är skicklighet. In deed. Imorgon börjar "the two hell-days" med jobb 6.55 till 16.40 för att sedan jobba på Bolanche mellan 22 och 02.30. Minst. Söndagen fortsätter i samma andra med ett kvällspass. Puh! Dock blir det pengar... *ler förnöjt*

Och så började jag och Oona snudda vid ämnet "hur var våra tonår" osv och kom fram till att vi nog inte kan ha varit så jävliga trots allt.

Nu sängdags. Verkligen sängdags. Det har varit en jävla lång dag...

Good fucking morning...

Jag gillar verkligen inte de här 6.55-turerna. Kan inte hjälpa det men jag är nog litet bortskämd nu med att sova till iaf kring 08 och då känns det när man stiger upp kring sextiden. I synnerhet efter att ha läst Parry H till 00.50...

Nu är det dags att gå till jobbet. *gäspar* Efteråt ska jag masa mig till Leksand och träna. Verkligen träna.

Jobbdag(s)...

Så går en dag till. Jobba. Oh well, jag klagar inte. Ännu mer pengar och pengar är nice. (Ärligt talat fattar jag inte hur folk klarar att leva på enbart studielån... Jag skulle nog göra det om jag var tvungen men hjälp, alltså!) Är mkt nyfiken på vad förra månandens tre eller fyra croupierpass gav för utdelning också... Visar sig imorgon.

Har investerat i den där 06-glöggen och ska smarra på den efter jobbet. Helt okej dag kan det bli. Och så drömde jag mysko i natt igen bara för att vakna med en känsla av bihåleinflammation. Imorgon ska jag träna och därmed starta mitt nya gå ner i vikt-mission.

Rödvinsdjävulen part II...

Kanske är det den som talar men NU ÄNTLIGEN märker jag sidor hos mig som kommit tillbaka ur depressionsträsket. Heavenly!

Rödvinsdjävulen...

...skulle kunna ha tagit mig i besittning om inte Oona hjälpt till med flaskan. Så återkommer vi två till samtalsämnet "fetishutstyrsel" vilket påminner mig om att det vore skoj med litet nytt till mellandagarna... (Nu har nog ändå rödvinsdjävulen besatt mig: lutade mig nyss framåt för att kolla att det bara var två "l" i "till"...) Och så funderar jag: what to wear?! Har gått upp i vikt (yep, true...) insåg jag efter att ha ställt mig på mormors våg och väger nu sorgliga 59. Panikträna är vad som gäller, mao. Det ska ner iaf fyra eller fem till jul. Nå, parentes. Grejen är att alla jävla kläder sitter så fint på modellerna medan frågan är hur i helskotta de kommer att passa mig? Och dessutom är jag inte helt hundra på vad jag vill ha på mig heller... Några tolvcentimetersklackar blir det då inte, det är en sak som är säker... Men resten då?? Har en lackkorsett jag gärna kan ha, men nedtill då? Hade mina lår varit mer slimmade hade ett par hotpants i lack funkat, men nu är grejen den att jag ridit i åtta år och därför har lår därefter. Ah, visar sig. Inte löning förrän fredag, och mao inte möjligt att dra kortet på något förrän då... Och be till gudarna att det går snabbt att skicka saker från staterna.

Nu är det dags för... Ja, vad? Slösurfande kanske.

Varning, varning...

Till alla er som tänkt smaka Xide X-mas. Don't!! Den smakar CRAP! Minst sagt. Inte ofta jag häller ut en cider...

Och Viktigpetter: Man kan visst skriva "could've" på engelska. Iaf enligt alla de böcker på engelska jag plöjt genom åren... Å andra sidan är de amerikanska, så... Men ändå. Och no hard, definitivt inte. Dock har ingen engelsklärare har någonsin påpekat det, så... :))

Mr. Could've been right på Willys...

Var och handlade med kära mormor idag och inledde en ganska oseriös flirt med... ja... vem? Ingen aning! Men, inte att förglömma: nog i särklass den sexigaste man jag sett på bra jävla länge. Lång, mörkhårig, såg intellektuell och humoristisk ut. Fantastiskt leende. *speechless* Faktiskt rent utseendemässigt verkligen Mr. Right för denna fröken. Vi pratade inte, bara flinade mot varandra varje gång vi stötte ihop, och jajamänsan: naturligtvis var min Mr. Could've been right gift. *stönar* Eller åtminstone förlovad, ring på fingret hade han iaf... Vad är det med världen?? Har ingen LUST på gifta karlar; orkar inte med förbannade fruar och tissel-tassel och "älskling jag kommer hem snart, jag är någon helt annanstans än där jag egentligen är men det kan jag inte säga eftersom då blir vår relation dålig" osv. I know the story. Och den intresserar mig inte.

Hur som var det faktiskt skönt att "träffa" den här karln på Willys; det var så länge sedan jag uppriktigt kände mig dragen till någon av det motsatta könet. Bara den känslan var faktiskt trevlig, litet sådant där bubbel i magen och ett jättesmajl på väg tillbaka till mormor. (Karln tutade och vinkade faktiskt när han körde förbi mig...) Ååh, så snygg han var! Eller manligt vacker, snarare.

Märkte när jag var på middag idag att yngre killar nog inte är min kopp té. Visst, de är jättesöta, men det finns inget spår av manlighet hos dem. Nå, kanske behöver de inte närma sig pensionsåldern heller, men jag har riktigt svårt att se mig själv med en kille under 30. Då lär det nog vara något exceptionellt. Majoriteten av de killar under 30 jag har träffat har inte haft ett uns manlighet i kroppen. Inte den där lugna tryggheten i sig själv som är så attraktiv. Mackie är väl ett undantag, men han har å andra sidan inte gett mig någon riktig förlovningsring än. Däremot en rödlöksring för flera år sedan då vi helt platoniskt förlovade oss. *ler brett vid minnet*

Hur som. Min Mr. Could've been right turned out to be Mr. Handsome married guy och då var det bara att ta suddgummit. Men det leendet glömmer jag inte i första taget...

Och middagen på S1 var helt outstanding. Synd, bara, att jag hade bilen; annars hade det blivit ett glas rött till maten. Öppnar en flaska nu istället. Ikväll är det Lisa-kväll.

Inte rastlös...

...men väl orolig. Alltså inte orolig som i orolig för något eller någon, utan orolig i kroppen eller själen, kalla det vad ni vill. Det känns litet som att något inte alltför positivt är på ingång, men på vad sätt har jag ingen aning om. Menar, jag har inget direkt ouppklarat på något sätt, inte med någon, och inte gällande något, så vadan denna oro? Kan inte heller påstå att de senaste dagarna eller för den delen senaste veckan varit särskilt annorlunda eller sämre: snarare tvärtom. Paradoxalt nog har jag känt mig lugnare och friare än på ett bra tag. Råd från goda vänner och bekanta är inte att förakta. I sanning inte. Just därför kan jag inte begripa mig på känslan av... Ja, oro är det enda ord jag kan sätta på den, men inte heller det är rätt ord i sammanhanget.

Och idag insåg jag att det finns en Någon jag verkligen saknade. Helhjärtat, genuint saknade och längtade efter. Scary men ändå så självklart, och det behövs inte läggas några värderingar i det hela. Känslan var bara så överväldigande. Dessutom kommer min mor snart hem, och henne har jag också saknat något så fruktansvärt. Gagnef är verkligen både kallare och mörkare när hon inte är här.

Ska försöka komma ut till stugan imorgon och sätta på värmen för att kunna tilbringa vardagsslutet därute. Jag, kanske mormors Jansson, doggarna och den bärbara. Ultimat. Att bara sitta framför brasan är terapi och själaro som ingen annan. Jag behöver det nog verkligen. Ordet jag söker är nog "sinnesfrid". Just nu har jag ingen sådan.

Efter regn kommer solsken, men efter snö kommer slask. Ungefär så, va?

Dags att göra ytterligare ett försök att sova.

Oh hell...

Av många sexpinsamheter jag läst måste denna en av de mest pinsamma och - faktiskt - äckliga jag någonsin läst. Tack gode Gud för det faktum att jag ännu inte har barn... *ryser*

Kom nyss hem från jobbet och har känslan av "jaha, nu då?!" hängande över mig. Inte på så sätt att jag är överdrivet rastlös; är faktiskt litet trött, men ändå. Kanske borde fixa mat? Har bara käkat mackor på jobbet idag, men å andra sidan är det inte bra att äta så här sent och dessutom kanske jag ska till mormor imorgon.

Nå, kanske ska spöa slutbossen i första kapitlet på NWN...

Sex med Robbie W...

...tackade jag nej till i natt. På grund av hans utstående öron. Sick-fuck dream. Jag menar, inte skulle jag säga nej till Robbie Williams p.g.a. hans öron?! Please... Hela natten har verkligen varit ett virrvarr av sick-fuckdrömmar... Bland annat om rullskridskoåkning i en vägtunnel utformad som en skateboardramp med vinterväglag... Eller om mitt besök hos Fredrik som precis flyttat ner i en källare där han hade en dubbelsängsmadrass och en takfläkt och ville bli kittlad... *skakar roat på huvudet*

Och så dagens "Skärpning, för faan!": Aftonbladet skriver om en mobbad tjej och jag blir illamående vid tanken på hur vidriga, puckade människor det finns. Skärpning. Samma sak gäller er som för de snorungar som trakasserade läraren. Varför finns det så litet eller ingenting man kan göra?! Och det är vidirgt att se hur lärarna och rektorn hanterar just den där situationen, men just den tjejen; vissa människor borde inte få ha de jobb de har. Öppna ögonen och se, för faan. Bläddrade litet i diskussionsforumet på Aftonbladet för att kolla kommentarerna, och en av de faktiskt smartaste alternativen kom från ngn som kallar sig "stockholmspappan". Han menade bl.a. att 

"För att kommunen ska vakna och ta tag i det här, krävs (tyvärr) att det svider ekonomiskt om de inte gör något.

Jag föreslår att ALLA som haft tanken att boka skidresa eller annat i Funäsdalen avbokar eller bokar i någon annan skidort och samtidigt skriver till kommunen (Härjedalens Kommun) och kräver att de ska agera."

Och smart. Men trist. Att det handlar om pengar och inte människovärde, men sådant är vi väl införstådda med sedan barnsben.

Nu ska jag dricka kaffe innan jag kollar på nya "Desperate Housewives"-avsnittet.

Inte humor för fem öre...

Jag tycker verkligen synd om den här läraren. Det där är inte humor; det är resultatet av hur illa föräldrar uppfostrar sina barn. SKÄMS, alla föräldrar till de barnen som fick den läraren att tappa fattningen. SKÄMS på er. Och jävla, jävla snorungar: ni borde ha stryk. Helt allvarligt. Ni skulle ALDRIG finna er i att bli behandlade och bemötta på det sättet. Som sagt: jag LIDER med läraren.

End of the weekend...

Mmm, knappt en halvtimme kvar av helgen, vilket iofs kvittar. Är det inte ganska meningslöst, det här med vardagar och helger? Jag tycker mest det känns liksom folk nästintill lider under vardagarna i sin längtan efter helgen, bara för att när helgen väl kommer stressa ihjäl sig över allt de borde göra bara för att det är helg. Pointless. Nå, kanske ngt jag kommer underfund med när jag blir vuxen... *ler* Eller inte jobbar helger längre.

Har grunnat allt mer på det där med Thailandsresan... Och: kommit fram till att jag borde klara det. Jag menar, det finns faktiskt folk som lever på studielånet. Bara. Man behöver egentligen inte tolv, tretton tusen eller mer varje månad. Vilket innebär att jag med lätthet (hrrm...) skulle kunna stoppa undan alla lönepengar samt julklapps- och förskottsfödelsedagspengar och på så vis kunna skrapa ihop omkring arton till slutet på februari. Om jag lower my standards, that is. *flinar* Alternativt paniksöker jag något industrijobb typ i Norge eller på Island till slutet av december och häckar där en månad eller två i väntan på schysst lön och varmare breddgrader.

Oh well... Haft en riktigt slapp och skön dag: promenix med doggarna, lunchfix åt familjen och stortvätt åt mig själv. Inte alls fy skam. Sedan en kaffe hos Oona och till sist alldeles för mycket NWN. Ska krypa i säng nu och ta med mig femte delen av Parry H. Vilken f.ö. har filmpremiär i juli nästa år om jag inte missminner mig. Imorgon bitti ska det kollas på "Desperate Housewives" S3E9. Grymt.

Lista #999??

personfakta:
namn: Lisa
kön: Female
ålder: 23.
längd: 167 cm
smeknamn: Lisis, Syster Dyster...
hårfärg: Brunett är vad jag är!
ögonfärg: Bruna.

har du någonsin:
ätit sushi: Ja, och FY FAAN. HELT meningslös mat!
stått på scen: Absolut!
varit ihop med någon som varit otrogen: Haha, ja... Därav slutsatsen på senare år: "Genom sig själv känner man andra".
klättrat på berg: Om "berget" på vår gård räknas som ett, så ja... Men inte direkt Mount Everest eller ngt sånt...
sett vita huset: Inte i verkligheten.

antingen eller:
kallt eller varmt: Beror på... Kallt är iofs bättre eftersom man kan klä på sig, men ändå tråkigt... Vet inte!
spets eller satin: Hmm... Ingen aning. Aldrig tänkt på.
svart eller rött: Gillar bägge.
regn eller snö: Snö, tror jag generellt, även om regn är härligt det också. Ibland. Men inte alltför ofta.
rosor eller tusensköna: Vet inte ens hur en tusensköna ser ut, så det blir väl rosor då...
vår eller höst: Bägge har sin charm.
matte eller engelska: Engelska.

motsatta könet:
gillar du någon just nu från det motsatta könet: Nej, inte på ett "sådant" sätt.
vet den om det: Förhoppningsvis inte eftersom jag själv isf står helt ovetande.
vad tittar du på hos en man: Alldeles för mycket.

inom de 48 timmarna:
kramat någon: Japp.
kommit sams med dina föräldrar: Japp, eftersom mamma är i Vietnam, så...
bråkat med en kompis: Icke sa nicke.

gillar du att:
ge kramar: Det beror på vem jag ska krama...
ge massage: Beror också på vem. Men generellt, ja, det tror jag.
gå promenader i regnet: *ler* Det KAN faktiskt vara mysigt i rätt sällskap...

övrigt:
vad gjorde du förra sommaren: Jobbade, troligen...
svär du för mycket: Ja, det tycker jag nog.
när duschade du senast: I förrgår. Igår bastade jag och idag har jag haft tvättdag och då behöver man inte duscha.
vilken färg är det på dina byxor just nu: Svarta velourbrallor med målarfärg och svag fisklukt samt en vit huvtröja.
vilken låt lyssnar du på just nu: "Sound of silence" med Simon & Garfunkel
vad är bredvid dig just nu: vad? Min hemtelefon, en hårborste, manualen till NWN, en gammal p-pillerkarta, en installations-cd till ngt, ett ram-minne och en högtalare. Till vänster. Vad som ligger till höger ska vi inte ens gå in på...
hur ser ditt skrivbord ut (till datorn): Har inget. Den står på köksbordet i brist på bättre.
vad var det sista du åt: Potatismos och fläskkorv.
vem vill du spendera resten av ditt liv med: Som det känns nu: ingen alls. Möjligen en hund.
har du en lavalampa: En vad? Nej!
hur är vädret just nu: Mörkt. Blött. Vet inte...
vad gjorde du igår kväll: Kollade på Grudge 2...
vem pratade du sist med på telefon: Felix.
vad gör dig glad: En hel del...
vart skulle du vilja åka: Överväger seriöst Thailand i början av 2007... Det ekonomiska borde inte vara ngt problem. Har trots allt två deltidsjobb och dessutom studiebidrag.
vill du ha barn: Ja.
vad ska dom heta: Det kommer man nog på när man ser dem...

Man kan...

...blocka människor via deras IP-nummer, precis som man med hjälp av IP-nummer kan polisanmäla folk för typ trakasserier eller innehav av barnporr etc (iaf enligt de flesta communities...) men hur gör man då? Jag menar, för att ta reda på någons IP-nummer och sedan agera därifrån? Herre jösses; saknas det dramatik och problem i människors liv finns det vissa som verkligen gör allt för att skapa det. *suckar trött*

Mamma brukar säga att "Act your age" (vilket jag har jävligt svårt att göra, eller, pja, fan vet, eftersom hon inte sagt det på länge... *funderar*) och det kan driva mig till vansinne. Vaddå "Act your age?!" liksom. Men så, när jag finner mig i situationer där jag klart och tydligt kan agera på två olika sätt, ett som är mycket mer... Haha, ja, säg skojigt då, och ett som är mer vuxet men ack så trist, ja, då märker jag att jag faktiskt väljer det tråkiga sättet enbart för att inte sjunka till samma skabbiga nivå som andra. Nå, eller så kan man helt enkelt se på saker litet från ovan och skratta åt det istället. Ja, jag gör nog det, eftersom ett gott skratt som bekant förlänger livet och jag nu sovit bort för mycket av det idag. *blinkar yrvaket*

Kaffedags! :)

The Grudge 2...

...var verkligen crap, trots att jag i början var skitskraj! Tips från coachen: se den inte.

I övrigt en efter omständigheterna riktigt skön dag. Känner mig renare än på länge och är behagligt trött. Löning fredag, vilket är välbehövligt då vinterdäck och "köra runt på folk" tagit knäcken på ekonomin den här månaden. Nå, next one'll hopefully be better och dessutom får jag lön från tre håll den här månaden. "It's been a hard work's month..." Snackade med Oona om att eventuellt haka på tilll Thailand i februari, mars någon gång. Känns skönt att saker börjar röra på sig, och med tanke på att jag slipper betala ngn hyra i slutet på december borde jag palla biljetten. Det visar sig. CSN är inte alltför generösa i december månad...

Ah, "bara" halv två... Litet mer NWN borde huvudet palla. Menar, "är huvudet dumt får kroppen lida" och jag kan inte påstå att jag lider av några egentligt störande krämpor. Dessutom är det söndag och jag kan sova precis hur länge jag vill. *flinar förnöjt*

Blodigt hungrig...

...i den svenska översättningen. *fnissar* Vaknade med en sjuk ingivelse imorse: jag ska spela Neverwinter Nights. Vilket jag således gjorde. Kom efter bara några minuter på att "men vänta, finns det inte en tvåa??" och var tvungen att kika TPB... Yep. Mycket riktigt. Så medan jag väntar på en tvåa kör jag my beloved etta. *ler förnöjt*

Och varför tar det mycket längre tid att koka ris än snabbmakaroner? Och varför är jag så duktig på att översalta? Och varför är det så himla långt kvar till pengar trillar in på kontot? *suckar litet* Och varför är jag så sjukt sugen på Estrellas lättsaltade? That's new...

Nu ska jag kika på det där jämrans riset igen. Måste äta innan jag fortsätter mitt spelande...

Idol-resultat...

Felicia ut. Hmm... Trodde att det skulle bli Johan. Nåja, då ryker Johan nästa vecka. Vinner borde Snygg-Erik göra, speciellt om Markus är smart nog att bara bli tvåa. Det tjänar han mer på i längden. Och att Snygg-Erik är jämngammal med mig visste jag inte... *flinar pillemariskt*

Ah. Det verkar iaf som att grannen förstod vad jag menade när jag skickade onda tankar genom väggen. Great. Nu är det sängdags.

Om inte grannen från helvetet...

...förfestat klart snart så kommer jag att förstöra hans dator eller vad det nu är som pumpar ut så jävla dålig musik. Alternativt tortera honom med schlagerlåtar halv nio imorgon bitti när han ligger och är bakfull. Hans sovrum är vägg i vägg med mitt kök. *moahahaha* Hämnden kan bli ljuv.

Det blev en snabbis...

...hos Åsa och Daniel, men en trevlig sådan. Två koppar kaffe och ett glas rött där partystämning uppenbarligast var en av smakerna. Hade gärna stannat men samvetet kallade hem mig innan det urartade. I övrigt tycker jag att det är skitkul att träffa dem; nice people. Very nice. Jag tror bestämt att jag har varit asocial alldeles för länge och att det är dags att komma ut ur garderoben och styra upp mitt icke befintliga umgänge och min sociala tillvaro. Kan inte sitta i Gagnef och trycka, tjänar inte ett jota på det.

Må så vara att jag inte är och knappast kommer att bli en partypingla som lever singelliv per definition, men någon gång måste även jag ta mig i kragen och träffa nya människor. Hittills går det riktigt bra; åtminstone är jag välkommen åter i Falun, och det är inte fy skam! :)

Drömmen vore dock att träffa någon med samma ressug som jag: någon som har pengar eller iaf ambition och möjlighet nog att ta sig bort från lilla Dalarna och se stora världen. Har inte direkt funnit många sådana människor i mitt liv. As a matter of fact är det nog bara Åsa, Lina och Oona jag känner som är sådana. Sedan är det som bekant lätt att snacka... (Vilket jag många gånger är duktig på...)

Och vad gäller mitt "vita" slut på året märker jag redan nu en skillnad i mig själv. En grym befrielse, och inte minst SÅ skönt vad gäller förhållningssättet till det motsatta könet. From now on är det andra bullar som ska bakas. For sure.

Nu: filmtajm. Typ. Har ont i magen, men det är säkert bara för att Felix är magsjuk och jag läste den där artikeln i Expressen tidigare. No need to worry. Dessutom har jag inte direkt ätit bra idag heller.

Glögg...

Fanimej underskattat. *surplar* Nu ska jag straxt till Falun och hälsa på Åsa och Danne. Nice I hope. Är helt jävla slut efter dagens arbetspass. Oh well. Idag är faktiskt en helt okej dag.

Vinterkräksjukan...

...skrivs det om i Expressen och jag måste bara fråga why oh why de måste SKRIVA om det?! Varje gång jag läser något sådant där både psykiskt och fysiskt illa samt överväger att isolera mig. Och varje gång jag går till jobbet ber jag till Gud up there att det inte inte inte ska vara någon magsjuka av vilket som helst slag där. Nu är min casino-kompis Felix magsjuk, och hon bor i Blge där jag ska jobba i morgon, men helst av allt vill jag inte jobba eftersom det är i just Blge jag ska jobba och uppenbarligen finns kräksjukevirus i den stan. Min lilla etta känns plötsligt väldigt mysig. För att inte tala om isolerad om jag så önskar.

Orkar verkligen inte med de här spygrejerna som ska vara varje vinter. Som att det inte vore nog med att det är mörkt, kallt, grått, dött, trist och så vidare: helveteskänslorna ska liksom byggas på med litet magsjuka. Varje jävla år.

Såhär är Lisas "jag ska inte spy"-vardag när det väl bekommer sig:

- Ät inte.

- Drick inte.

- Käka vitpepparkorn, typ trettio, fyrtio stycken varje gång. Det lär hjälpa. Fan vet. (Paradoxalt då man inte ska äta, men det här är ngt man måste äta för att undvika magsjuka...)

- Vid illamående: tugga tuggummi.

- Sov inte innan 03; magsjuk blir man mellan 21 och 03. *peppar peppar*

- Åk inte buss

- Åk inte tåg

- Undvik barn; föräldrar tenderar att skita i om ngn i familjen är/har varit magsjuka och skickar iväg sina ungar till dagis/lekskola/skola ändå

- Köp handdesinfektion på Apoteket och sprita, sprita, sprita.

- Skaffa dig för faan inte ett vårdjobb.

- Handla inte äpplen, sallad, lösgodis eller något annat som ligger "öppet" i affären. Handla för fan ingenting som är frontat, ta hellre kartongen längst bak.

- Undvik människor som varit magsjuka i MINST sju dagar efter att de tillfrisknat. Och STÄDAT hemma.

- Håll rent på toaletten.

- Gå inte på bio eller ngt som helst ställe där du kan träffa människor. Definitivt inte på krogen; människor med magsjuka kan nämligen lura oss andra att tro att de spyr för att de är för fulla. Eller så märker vi inte att det är magsjuka och avfärdar det som fylla. Livsfarligt.


- Theralen är fint. Motverkar illamående och kräkningar.


- Valium också, säkerligen, men då kanske man kräks medan man sover eftersom man blir så jävla seg av Valium.


Lista slut. För den här gången. Jag måste städa nu. Later!


Alla sagor har ett slut...

...och så även en Öfverklassbrutta vid namn Nicole. Hade stående ovationer varit möjliga via nätet hade jag utdelat sådana. All cred ditåt. *ler förnöjt* Enda missen var att sista inlägget kom då jag var på jobbet, och att läsa det via wap:en var så pass segt att jag insåg att det var tvunget att vänta till jag slutade. Skam att säga sprang jag hem. Japp, JAG sprang!! (Oj, så många gånger det gick att få in "att" i två meningar...) 

Nu ska jag städa och kanske, kanske öppna en flaska vin. Trots allt är det fredag.

Gert Fylking och misslyckat té...

För några nätter sedan drömde jag att jag hade ett hemligt förhållande med Gert Fylking. (Stackars hustru Tanja...) Det var jättemysigt, helt asexuellt och jag tror bestämt att I've got issues.

Sedan har jag för första gången misslyckat att göra en kopp té. Det blir inte så bra när man gör det i mikron, tycker jag, men gjorde ändå ett försök. Blaskigt som fan och smakade knappt svart vinbär.

Och nästan åtta timmar sömn är uppenbarligen inte nog för fröken. Jag hade nog kunnat sova minst fem timmar till, tror jag. Den här dagen känns redan jättelång. Sad but true. Be back 'round 16...

Stulen lista...

...från denna blogg.

FÖRSTA:
Riktiga jobb: Gagnefsgården
CD-skivan: Säkert ngn sådan där "Absolute"-samling...
Piercing/tatuering: Haft två piercingar, tog ut den ena, den i tungan, i somras. Tatuera mig skulle jag aldrig göra. Så jävla sunkigt.
Riktiga kärlek: Say what?
Fiende: Hmm... En av tjejerna hos min andra dagmamma. En riktig äckelpotta.

SENASTE:
Biltur: Från ICA tidigare idag.
Kyss: Whoa, can't tell...
Lånebok: Magdalens Graf's "Det ska bli ett sant nöje att döda dig". Har fått kravbrev och en räkning på den. Ännu inte återlämnad.
Film sedd: Amélie från Montmartre. Igen.
Dryck förtärd: Lingondrickan på jobbet. Yäkk.
Mat äten: Två skorpor med smör.
Telefonsamtal: Oona
Skiva spelad: Kaizer's Orchestras "Maestro"
Irritation: På en av gubbarna på jobbet.

JAG:
Vill ha: Alldeles för mycket.
Borde: Träna mer och spara pengar.
Önskar: Se svaret till "vill ha".
Hatar: Se ovan.
Är rädd för: Aliens och vinterkräksjuka. Eller spyor öht.
Hör: Datorn som surrar.
Undrar: Once again: alldeles för mycket.
Ångrar: Men vad faan...
Älskar: Chips. Bland annat. Min Gode Vän. Faktiskt. *vassego, den bjussar jag på: vänner är det bästa och mest unika man kan ha*
Sjunger: Hellre än bra.
Gråter: Inte så ofta som jag borde.

JA ELLER NEJ
Jag har en dagbok: Min blogg är min dagbok.
Jag gillar att laga mat: Inte ensam.
Jag har en hemlighet jag inte delat med någon: Neej... Tror inte det...

FÖREDRAR:
Gos eller hångel: Gos.
Te eller kaffe: Té, men dricker av ngn outgrundlig anledning mest kaffe...
Mörkt eller ljust öl: Både- och.
Rött eller vitt vin: Se ovan.

INOM DET SENASTE DYGNET HAR JAG:
Gråtit? Hmm... Tror det. Nej, kanske inte.
Hjälpt någon? Ja, jag har ju jobbat, så...
Köpt något? Mmm.
Gått på bio? Nej
Sagt "jag älskar dig"? Neej. Det har jag inte sagt på ett bra tag, tror jag.
Saknat ett ex? Minst av allt.
Haft ett seriöst samtal? Icke.
Saknat någon? På sitt sätt.
Kramat någon? Om tanterna på jobbet räknas, så ja.


Det drar ihop sig...

...för Öfverklass Nicole och I'm dying to know who's behind... Hade det varit ngn jag känner hade jag gissat på Katrin, men är det inte hon så vette fan. Nu ska jag åka till Ica. Sedan jobba.

Helst av allt hade jag velat stanna inne hela dagen. Har fan ingen energi eller ngt som helst driv att göra ngt alls idag.

And now it's mine...

Oh yeah, baby! Mor min i Vietnam har kommit över "Sex and the city"-boxen modell äkta piartkopierat och jag är lyrisk! Måste faktiskt briljera litet och säga att jag fick välja mellan den och "Vänner"-boxen och valde min "Vänner"-fanatism till trots "Sex and the city". Kanske p.g.a. att jag redan sett alla "Vänner"-avsnitt och dessutom kan få tag på alla de säsongerna på annat sätt. Så, när mor min kommer hem blir det ett enda långt "Sex and the city"-maraton. :)

Fuckable...

Hade jag försökt förtränga det så påmins jag ständigt om det. Nej, Lisa, du är inte smart, inte söt, inte trevlig, inte rolig, inte generös, inte omtänksam, inte positiv, ambitiös, flexibel eller vad fan som helst. Inse det. The only thing I'll ever be is fuckable...

Jag är så äckeltrött på karlar. Faktiskt äcklar de mig och jag kan inte stå ut med att träffa någon av mina misstag. Då om någonsin blir jag äcklad av mig själv. Vidrigt, vidrigt, vidrigt. Verkligen vidrigt.

Jag vet att jag är så jävla pubertal men det är så över inuti och jag vet inte hur jag ska hantera det. Sova är verkligen det enda jag kan tänka mig. Har verkligen fuckat upp allt jag inte borde ha fuckat upp. Typ skolan. Och nu äcklas jag och skäms för mycket för mig själv för att gå dit. Jag är en jävla flopp, jag vet. Det går inte en dag utan att jag blir påmind om det.

Läggdags? Maybe. Eller hetsdrickning av julmust dock inte light eftersom det var mormor som köpte den åt mig.

Smart-ass...

Har lyckats knäcka en nagellacksflaska. I handfatet. Och på golvet i duschen. Fan fan fan, som Thåström skulle ha sagt. Så, allt stinker nagellacksremover (vilken f.ö. är slut nu...) och mitt favvonagellack är borta för evigt. Skit skit skit, som jag skulle ha sagt och säger. Nu ska jag torka håret, åka till mormor och sedan hitta ett lämpligt café i Falun att plugga färdigt all skit på. Tråk.

Bonjour tristesse...

Litet så kändes det när jag och Oona på vägen hem från Leksand såg en bil i diket, inte efter riksvägen utan när vi svängt av den så dont worry, klev ur bilen och så småningom ringde polisen. Bilen ifråga stod olåst och övergiven med lamporna tända och inte en människa i syne. Alltså: vi ringde polisen. Nu VET jag ju att man faktiskt inte behöver stå kvar och vänta på polisen, i synnerhet inte när det inte finns någon skadad eller något skadat i närheten. Men: klart vi stod kvar och väntade. Trots allt bor vi på landet och på landet existerar ett fenomen som kallas "nyfikenhet och skandalskvallersug". I motsats till i städerna, that is. Hur som, alla bilar som körde förbi stannade naturligtvis och som de "nyfikna och skandalskvallersugna" landsbygdsbor vi är informerade vi givetvis de andra "nyfikna och skandalskvallersugna" landsbygdsborna om situationen så att de sedan kunde köra vidare med lugnt sinne. (Och inte att förglömma: ngt att prata om vid middagsbordet...)

När polisen slutligen kom (de hade troligen fått åka från Borlänge eller Leksand eftersom det inte var torsdag mellan 14 och 16...) var det inte en vanlig XC70 som stannade, utan en hel jävla buss. Med PÅSLAGNA blåljus. Jag och Oona hoppade förväntansfullt upp och ner där vi stod bredvid bilen i nästan-diket. Att polismännen ifråga inte gick av för hackor rent utseendemässigt var en bonus. Till sist insåg vi att vår närvaro nog var mer irriterande än något annat och återvände lätt besvikna till min bil och åkte hem.

När vi senare åkte förbi "olycklsplatsen" var bilen borta, och både jag och Oona kände oss nästintill blåsta på konfekten.

Nej, det finns inte så mkt att göra här. Det stämmer.

Idag har jag pluggat och ÄTIT. So all of you who worries: idag har jag ätit spaghetti & köttfärssås, en chokladbit och sedan en halv kebab. See? Och imorgon ska jag ÄTA LUNCH hos mormor. See again? No need to fucking worry! Jag har inte disciplin nog att skaffa ätstörningar, anorexia eller bulimi. Amen.

Skönt...

...var det att träna! Och så blev jag så grymt jävla sugen på spaghetti och köttfärssås vilket jag ska tillaga innan jag åker på dagens studietripp till Leksand. En stilla undran, bara: varför finns det inte sallad i singelformat? Menar, jag hinner inte käka upp vare sig en gurka eller ett salladshuvud. Hade det funnits mindre storlekar, så möjligt, men det känns som slöseri med pengar att köpa sallad som ändå blir dålig.

NU ska här lagas mat!

Cityakuten...

...är nog faktiskt en av de bättre serierna som finns. Vad detta grundar sig på? Nämligen det faktum att den roar mig trots att jag missat flera säsonger. En ultimat serie, troligast på flera sätt: följer man den får man säkert ut mkt mer av den, men gör man som jag kan man iaf kika på alla olyckor de tar hand om.

Är relativt fucked up i huvudet idag: usel på att formulera och strukturera. Tror pluggandet idag raderade resten av min förmåga att fokusera. Trött som fan och fundrar på att krypa i säng. Insåg i eftermiddags att det är december snart, vilket innebär jävla julklappsköp. "Vad vill du ha då, lillebror, jaha, en ny dator, nej, det har jag inte råd att ge dig... Annars då? Jahaja, ett nytt grafikkort, för i helvete tror du att jag är gjord av pengar??" Typ. Tack och lov jobbar jag 11-30-20.30 på julafton och kan således bara kika in till familjen på förmiddagen. Kvällen får bli hemma hos mig. Jag och mitt vin. Typ. Och det där var inte menat att låta alkoholiserat. Jag tänkte det mest soft.

Ah, by the way åker jag ut ur lägenheten nu. Bye bye till den första januari. Jag VET att hon är i sin fulla rätt att göra såhär, men jävla pubbeungar (tack Linda Skugge för det uttrycket...) som ska dra andra med sig i sin skit. Nog för att jag är velig själv men inte fan skulle jag göra som hon precis har gjort. Nå, jag packar väl ihop allt då. För elfte gången på tio år. Amen. Det ironiska med det hela är att hon får tillbaka lägenheten i januari och sticker från Sverige två månader senare. Tänk till, människa, tänk till, och spara de drygt 5000 kronorna till din jävla resa istället!

Och fanimej aldrig får man vara nöjd med något whatsoever. Ge fan i att bara klanka ner på mig och gnälla på mig hela tiden. Det gör jag så bra själv. Passar det er inte så fuck off.

Biggest fear...

Jag har verkligen förvandlats till Fröken Fåfäng eller snarare Ms. Shallow men min största jävla rädsla här i världen är att bli fet. Visst är jag tragisk? Ikväll tänker jag lik förbannat käka middag eftersom jag har en gymdejt kring tio imorgon bitti och litet lax har inte skadat någon, även om jag käkade en macka tidigare idag.

Har annars varit supereffektiv idag vilket jag hoppas shows off i längden. Nu är det matlagning innan jag somnar i soffan...

Ett vitt slut på året...

...och jag pratar inte om alkohol eller droger av ngt slag. Även om det givetvis blir vitt - as always! - på drogplanet. Sådant pysslar jag inte med. Däremot vitt vad gäller karlar. (Ja, ok, to be fair: inkluderar inte min Gode Vän i det eftersom det är väletablerat sedan några år osv osv osv. So be it. Jag hade ändå "åkt dit" på det. Frivilligt.)

Men i övrigt: Ja. Helt allvarligt. Jag vill inte. Vill inte träffa någon, vill inte hångla, vill inte sova bredvid någon, vill inte gosa, busa eller vad fan det ska kallas. Och definitivt inte knulla. Nu är jag så jävla trött på min egen destruktivitet. (Om det ens finns ett sådant ord...) Har på det senaste bara fått mer och mer avsmak inför mig själv, och då ska man verkligen inte leva något slags singelliv på "det" sättet. Måste få ordning på mig själv först och det får ta den tid det tar. Hur jag nu ska gå till väga... Just nu är jag inte nyttig för mig själv och egentligen vet jag om det. Fick förslaget "bryt med gamla bekantskaper som orskar mer problem, irritation och ångest än något annat" av en gammal bekant och ska seriöst överväga det. Har på sistone sållat ganska rejält, men å andra sidan isolerat mig rätt duktig också.

Och allt man gör på nätet kan användas mot en en vacker dag. *kvällens sensmoral*

Nu är det läggdags. Inte ens jag ska sitta och vänta till tre, halv fyra på att "Desperate Housewives" ska dyka upp på TPB...

Åh hjälp...

Det är några stycken "åh hjälp" ikväll: för det första "åh hjälp" vad gäller väntan på "Desperate Housewives" säsong 3, avsnitt 8 som inte finns på nätet förrän imorgon. Innan jag gråter hejdlöst i femton, tjugo minuter till en TV-serie ska det mycket till, och trust me: det sjunde avsnittet var verkligen en killer.

Det andra "åh hjälp" rör ödets ironi: när man minst anar det dyker gamla, pja, inte spöken kanske, men väl skuggor, from the past upp... (Jaa, jag har kollat för mkt på "Desperate Housewives" lately...) Och till råga på allt när jag frågade min Gode Vän om han hade hört av flickan i fråga sedan när det nu var. *skakar leende på huvudet*

Kvällens tredje "åh hjälp" skulle jag kunna skriva en längre utläggning om, men nöjer mig med att påpeka att bara för att fruntimmer blir vuxna innebär de inte att de beter sig vuxet. Visst kan man make a statement, men man kan göra det med finess: inte på ett trashigt, billigt sätt som bara säger mer om den människans mer eller troligen mindre värdefulla egenskaper.

Så slutligen det sista "åh hjälp":et för kvällen: jag har hetsätit Pringles och önskar än en gång att jag kunde komma över min spyfobi och helt enkelt bara kräkas upp skiten. Har jag väl börjat äta, skit samma vad det är, så kan jag inte sluta. Jag skulle helt enkelt gett fan i att äta idag. Hade inte ätit sedan i fredags, tror jag, vilket var perfekt, men nu sabbade jag det. Pucko pucko pucko.

Hjälp! ;)

Folk vet verkligen inte...

...hur man skriver!! Eller skiter de bara i att göra det riktigt på nätet?! Kikar i andra människors bloggar, läser mail och andra inlägg och begriper inte hur dessa människor någonsin fick det jobb de har eller antogs till den utbildning de läser. Ett exempel? Pja, läkaren som skrev i stil med följande: ja,du vet att där jag bor ochså...(.ler...)i typ sundsvall(inte riktigt men nästan,kanske utanför..  ) så bode det en tant,som..ja,var lite udda(nu ska inte jag dömma andra,men endå..eller va tycker du ? ja tycker de är bra ...   ) Oh dear God, den läkaren får aldrig träffa mig; bara tanken på hur min journal skulle se ut är skrämmande...

Eller som till mig jämnåriga människor: "nu ska ja laga maten å ja hoppas att älsklingen kommer snart för ja har inge liv egentligen å pluggar på högskola å e en av alla d som ska styra d här landet å d bli väll jättebra" Och GUD så pinsamt!! Vad är det för fel på att fixa käket innan sambon kommer hem för att vara litet schysst; det går nog alldeles utmärkt att styra landet med sin fashionabla utbildning ändå. 

Hmm... Jag tror egentligen att det är för lätt att skaffa sig en akademisk utbildning idag: med tanke på att vilket som helst pucko kan bli läkare, kirurg, socionom, polis eller you name it. Hur jag nu kom in på det... Hur som; får man inte plugga på ett ställe försöker man på nästa, och fixar man inte praktiken på ett ställe gör man det på ett annat. Och det man inte behöver kompetens till kan köpas med pengar. Det vill säga allt. Äh, jag vet vad jag menar, men i mitt sick-fuck bakistunga huvud är det stopp. Nu ska jag dricka vatten och gå till jobbet... Ikväll blir en lång kväll, känner jag på mig, men jag vet ändå hur jag ska stava till det. Akademiker eller ej.

Kanske något att testa?

I den där maniska jakten på viktnedgång... Var man nu ska få tag på sådana piller; det lär ju inte finnas en läkare i helvete som skulle skriva ut det där till någon utan överdriven fetma och där är jag inte riktigt än även om stegen går ditåt...

Nu ska jag sova en stund innan jag ska jobba. Är trött sedan gårdagen och lider av den där obligatoriska bakfylleångesten.

Göra slut?

Det finns bra göra slut-låtar, eller snarare sådana man lyssnar på innan och efter. Limp Bizkit's "My Way" är en sådan, förslagsvis passande för en dumpning av en kille med jordens största ego. (I could mention a few...)  Vidare är Alanis Morisette's "You oughta know" säkerligast perfekt för den försmådda hustrun/flickvännen efter att karln varit på annat håll och förlustat sig...

Nu ska jag utveckla min show till Queen's "Bohemian Raphsody" som jag påbörjade hemma hos mamma igår till publikens stora förtjusning... Vem sade att jag inte är en teaterapa??

Ikväll är det vin, middag och Idol... Nu ska Cissi ut. Är litet tveksam till vilka som ska finaltävla, men de tre sista kvar måste vara Snygg-Erik, Flisan och Marcus. Annars är ngt fel.

Duschdags nu och sedan städning.

Katten behöver inte vara borta...

...för att råttorna ska kunna dansa tango. Denna slutsats har jag kommit fram till efter fyra och en halv timmes stirrande på "Desperate Housewives". En mycket intelligent slutsats, om jag får säga det själv, och troligast en sådan som kan tillämpas i den riktiga världens snuskiga vardagssåpor. För jag menar, lock your man in, woman, but you ain't guaranteed a damn thing... Ju mer man försöker binda fast någon, desto mer kommer denne  - han - vilja ta sig loss. Såvida han inte är into avancerad bondage, och jag menar, sådana finns det ju också... Nå, get my point. Uppenbarligen räckte det för Carlos att Gabrielle kilade över till grannen så var kusten klar och han kunde sätta på the housekeeper. Kvällens sensmoral: det kan räcka med en snabb sväng till ICA för att din karl ska hinna en kaffe med dopp. Cynisk, jag? Icke. Realist, skulle jag vilja säga. (Och för alla er - majoriteten - som inte har råd med ett stycke kinesisk housekeeper: ingen går säker. Allt enligt den eminenta serien "Desperate Housewives".)

Övervägde att gå in på de resterande fem avsnitten av säsong tre men kom efter moget övervägande fram till att jag ju måste ha något roligt att göra imorgon också. Och mig veterligen finns det ingen del åtta ute än... Så, jag nöjer mig med att hoppa i säng, helt ensam, för mig veterligen har jag inte antagit rollen som någons housekeeper. Jag är lycklig så länge jag slipper do someone's dirty laundray...

Godmorgon Sverige...

Kommer faktiskt ihåg det gamla "Godmorgon Sverige" som gick på SVT på lördagmorgnarna eller om det var söndagmorgnarna... Med Humle & Dumle i skafferiet... *skrattar* Såg väl iofs inte Humle & Dumle när det först kom, men väl när de körde det när jag var liten...

Varför är jag så pass lat att jag inte ens orkar göra rent glasögonen?? *gäspar* Jag tror på allvar att jag lider av någon slags depression. Iaf ibland.

Och ända sedan jag kom hem från Island har det känts liksom jag inte får rent mina öron, hur äckligt är inte det?

Och apropå kassa bloggar....

...så trillade jag över denna blogg; "Öfverklass Nicole" och höll på att skratta ihjäl mig. Författaren till den bloggen borde i sanning få ge ut den hittills bästa parodin på svenska överklassen. *skrattar så tårarna rinner* För att den är fejk, det fattar vem som helst. Till och med öfverklassjäntorna från Öfvre Östermalm. Som en öfverklassväninna till mig en gång sa: de som verkligen har pengar och tillhör överklassen behöver inte hävda sig sådär. Det är bara smaklöst och stilöst. True.

Och just den där bloggen ROAR! All cred to it!

Men GUD så jag skrattade!!

Så jävla dåliga bloggar...

De flesta som bloggar är urusla på att skriva och därmed på att blogga. Då tycker jag faktiskt att det är trist att de som matar in bilder på nya klänningar, frisyrer och häftiga skor typ tjugo gånger per dag ska få så jävla mycket attention. Jealous? Jag? Absolut. Menar, jag kan iaf SKRIVA. Och GÖR det. Jag är fan som Åsnan i "Shrek"; "Pick me!"

Vill jag kolla på kläder, frisyrer, skor eller någons jävla cafébesök/shoppingrunda/arbetsplats/whatever hela dagarna kör jag ett bildsök på Google eller Eniro. Helt enkelt.

Jag älskar den svenska, uppriktiga avundsjukan. Don't we all?

(SÅ FÖRIHELVETE NI YTLIGA MODEBIMBOS TILL BLOGGARE: AVSLUTA VAD NI HÅLLER PÅ MED OCH LÅT MIG FÅ LITET PLATS ISTÄLLET!!)

*pheew!*

Om jag längtar litet mer...

...så går jag nog sönder. Det spelar ingen roll hur många glas vin man dricker eller inte dricker eftersom jag är hemsökt. Så längtar jag efter den där friheten och lyckan blaha blaha jag alltid skriver om och alltid längtar efter men den finns inte och det känns så jävla jobbigt att inse det. Dessutom har jag brutalångest över allt käk jag proppat i mig. Ska äta upp champinjonerna i kylskåpet imorgon och sedan startar projekt sluta äta. Iaf under helgen. Jag kan inte begripa varför kroppen känns så mycket renare och lättare utan mat; det är ju sjukt egentligen. Varför käre gode Gud kunde jag inte slippa min spyfobi? Allt hade känts så mycket bättre utan den. Jag börjar verkligen bli sådär äckelfet igen och jag avskyr verkligen hur jag ser ut. Måste bara pallra mig iväg till gymmet innan det börjar gå för långt, så pass långt att jag inte vill visa mig i en gymlokal eftersom folk liksom stirrar medlidsamt. Usch. Sådant avskyr jag.

Kanske borde sova... Ska till mamma och tvätta imorgon bitti, tänkte jag, och sedan Borlänge. Måste plugga. Jag har bara släppt allt sådant. Orkar inte. Verkligen orkar inte.

"Ugly Betty"

Såg just femmans nya serie, "Ugly Betty", och vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Kan tänka mig att en långkörare av ett program som det kan skapa vissa problem; det känns litet liksom det just är Bettys "fula ankunge"-look som skapar serien, och uppenbarligast kan man inte låta denna ankunge förvandlas till en vacker svan. Konceptet brister då, tror jag. Vidare känns det litet som att man redan sett det hela förut i otaliga filmer och serier, hur en ful, fet och dum brud plötsligt får upprättelse. Men jag måste fråga mig; jag fattar ju att de dragit hennes fulhet så långt det bara är möjligt, men det finns ingen som helst realism i det hela! Eller är det bara jag som anser att människor med ett sådant utseende, på en sådan arbetsplats (ett modemagasin eller vad det nu är...) faktiskt måste shape up för att passa in? Eller är det någon slags amerikansk moral producenten Salma Hayek vill förmedla, att man ska se bakom de fula fasaderna och upptäcka skönheten inuti? Well, lätt att säga om man för det första själv är toppmodell och när USA för det andra är på väg mot en kollektiv "Ugly Betty"-look.

"Ugly Betty" var verkligen inget nytt, mest ett tragiskt försök att... jaa... Jag vet faktiskt inte. Men att premiäravsnittet i USA hade 16 miljoner tittare säger väl mycket bara det. Faktiskt. Rekommenderas inte. Det finns bättre saker att ägna sig åt tisdagar 20.00.

Jobbgnäll & skoltrötthet...

Jag vet att det är otroligt mycket begärt, men kan ingen bara ge mig ett jobb? Eller inse hur pass briljant jag är och fixa mig en utbildning, företrädesvis ngn där jag får skriva? Ibland önskar jag att jag vore sådär äckligt politiskt korrekt som många andra unga tjejer är, att jag kunde vara så pass svår att jag finge färga håret rött, snöra på mig mina Underground-kängor som vilat i fem, sex år och flytta till Stockholm och göra karriär. Givetvis borde jag då inrikta mig på vänsterpolitik, feminism och veganism. Sorgligt nog är detta inte ett alternativ. Vore det ett alternativ skulle jag genast söka in på någon teaterlinje eftersom det vore tidernas skådespelarprestation då vänsterpolitik och feminism är allmänt löjligt i mina ögon och jag gillar en blodig biff och varmkorv.

Om inte annat, kan ingen komma på vad jag ska göra? Det känns litet som att jag är tillbaka på scratch nu, utan lägenhet, med skoltrötthet. För jag menar, jag vill ju för fan inte bli undersköterska egentligen. Jag vill skriva, skriva, skriva så varför kan jag inte få göra det? Och varför i helvete kan jag inte vara bra nog på det för att få göra det??

Fött barn...

...är vad jag gjort i natt. Det gjorde skitont men jag var verkligen lycklig. För att sammanfatta det hela väldigt kort och väldigt platt. Och dessutom har jag lyckats snooza mig förbi det mesta jag hade behövt göra den här morgonen. Återstår nu att ta mormor till doktorn. Det ska jag väl komma ihåg att göra. Hopefully. Nu är det kaffedags.

My new missions:

1) "Gömma" ena hårddisken för andra users än mig själv.

2) Låsa program för andra users än mig själv.

3) Ha en enda user på datorn. Min. Och övervaka all annan aktivitet personligen.


Min baby är min baby och man tafsar inte på någon annans baby. Såvida man inte fått tillåtelse och vet hur man gör. Detta är allmängiltigt och gäller således inte enbart datababies. Så att ni vet. Lisa has spoken and she know all 'bout the truth. (It ain't out there...)

Satt och kikade litet på mitt junk från den gamla babyn och hittade en del smått, gott och mindre gott. (Det mindre goda var i form av porr jag själv inte tankat hem; sådant irriterar mig. Någon annan har tankat dålig porr till min dator. Shame on you.) Trillade över en hel del gamla bilder och måste på ett typiskt kvinnligt vis få säga att herregud så äckeltjock jag var för ett år sedan!! Sådant motiverar bara ännu mer att gå ner i vikt, tro mig! Nå, nu var det inte min viktångest som skulle avhandlas, det gör jag så fint i andra inlägg... Bilder, var det. En hel del bilder på gamla bekantskaper, konstellationer etc och jag tänker på hur weird allt är just nu.

Och så tänker jag på vad de där porrmänniskorna sade i kvällens "Outsiders": det där om att inte "kunna" ha normal sex eftersom de är så avtrubbade p.g.a. allt de gjort. Well, know the feeling. Kommer jag någonsin bli mig själv i huvudet? Har gjort så mkt destruktivt och jag syftar definitivt inte på min Käre Gode Vän utan på en helhet Han absolut inte är orsak till. Snarare jag själv och min fucked up mind och bristande moral. Eller min stundtals självdestruktiva ådra. Jag antar att det är ngt att jobba på, men som jag sade till min Gode Vän: jag vet inte hur man gör för att ha en normal relation. Har inte haft någon betydande vanlig relation på snart fyra år. En del "normalmisstag", sådana där alla gör i brist på bättre eller liknande, men inget känslomässigt egentligt touching. Och inte heller några direkt himlastormande sexuella upplevelser den senaste tiden. Med ett fåtal undantag, men de är lätträknade. Det är livsfarligt att stänga av känslorna. Och ack så lätt. För att inte tala om just destruktivt. *skakar trött på huvudet*

Ibland känner jag mig så ruggigt gammal. Jag är inte gammal, tvärtom, men nu börjar jag bli sliten. Micke anmärkte härom veckan på de där mörka ringarna under ögonen, de där som bosatt sig där permanent. Mentalt är jag färdig. Mentalt är jag avtrubbad med viss modifkation. Och jag tar inte längre hänsyn whatsoever, snarare tvärtom. Helt allvarligt vet jag inte var det här kommer att sluta. Eller hur, på vilket sätt. Ibland undrar jag hur länge jag kan hålla ihop innan fasaden krackelerar. Min ryggsäck är så jävla tung och finns det någon som verkligen vill öppna den? Jag är då inte beredd att rota i den. Inte på långa vägar. Det mesta är nedpackat i botten, nertryckt av vardagstillbehör ytligare än något annat.

Jag vill bara hem. Precis som jag ville hem för så jävla många år sedan, men hur mycket jag än letar och flyttar finns det inget hem. Jag antar att man måste skapa sig ett "hem" men det har jag inte själaro till, och sad to say: men den varan får man inte bara för att man har ett ICA-kort.

Det går inte att förklara...

...men jag blir KNÄPP! när folk har tillbringat tid vid min dator, tankat hem grejer och - värst av allt - sabbat min playlist i WinAmp bara för att kolla på film. I synnerhet när jag uttryckligen förbjudit både hemtankningen (trots allt är det illegalt att ladda ner från nätet...) samt att köra film i WinAmp då kunskap om "Enqueue in WinAmp" saknas och min playlist försvinner. Känner mig som en tjatig morsa men nu lösenordsskyddar jag burken. Och all film. Och alla program som kan användas för att plocka hem illegal film från nätet. Bye bye förstörd playlist. *vansinnig*


Men va fasen tar blogg betalt??

Pinsamt, Blogg.se. Riktigt pinsamt och starting NOW börjar Lisa leta nytt bloggställe! Adios!

A minor problem...

...has occured och det uttalas lättast "bostadsproblem" eftersom tjejen jag hyr av efter knappt en månad har ångrat sig och vill ha tillbaka sin lägenhet. Tjo hej and never again hyra i andra hand av någon som inte passerat iaf 25... Det blir således elfte gången på nio år med flyttpackning. Fint det. Eller inte. Visst, det är en risk att ta när man hyr i andra hand, men knappt en månad? Give me a break! Jag menar, då borde man kanske inte ens ha hyrt ut skiten från första början. Det är bara att börja packa ner allt jag packat upp och hämta tillbaka kartongerna jag nyss lämpat av hos min mor. Irrationellt kanske, men jag blir svinsur. Och extrairriterad blir jag när tjejen ifråga inte ens kan ringa själv och berätta läget utan skickar sin mor att göra det. Pinsamt och väx upp. Riktigt pinsamt.

Så nu måste jag söka bostad på nytt. Frågan är bara om detta är ngn slags hint om att jag ska ta mig härifrån ändå? Jag vet inte riktigt... Och vart? Är så jävla less på det här. Så riktigt jävla less att jag saknar ord. Nu ska jag bara komma på om jag har några trådar att dra i...

Saved by the bell...

...heter det ju, men den här gången var det mer "saved by the phone". Jobbdags nu. *flinar snett över min skoltrötthet*

En ovanligt skön natt...

Jag har sovit alldeles ovanligt gott inatt, faktiskt. Eller så måste jag ha drömt något trevligt, jag vet inte riktigt, men jag vaknade belåten vilket inte händer så ofta. Måste ta tag i plugget innan jag åker til skolan. Det där med framförhållning for sure ain't for me. *gäspar* Och kaffet är nybryggt, veckan har precis börjat, och denna vecka kommer att gå precis lika fort som alla andra veckor. I synnerhet med tanke på att jag ska ha psykologiprov på fredag och inte är ett dugg förberedd.

(Nu tjatar de om de där klimathoten på radio också... Hur orkar folk engagera sig? Tror ändå att kvällstidningarna trissar upp det...)

Ja, Aftonbladet, jag lovar...

klimathotet

...dyrt och heligt att låta bli att ta flyget till/från Gagnef de gånger jag behöver lämna kommunen. Vidare ska jag ge fan i bilen, trots allt går det ett par, tre bussar om dagen. Med litet tur kanske jag bara behöver vänta en timme på anslutningsbuss om jag ska till skolan, men vem bryr sig om det? Tjugofemgrader minus är ingenting; inne är det nollgradigt eftersom kommunen tänkt på miljön och således stängt av värmen. Här är vi vana. Förresten, jag är nog litet väl kinkig vad gäller busstrafiken; som synes uppmanar Aftonbladet folk att gå, och vad är väl två mil till skolan eller tre kilometer till affären när det ska storhandlas? Perfekt! Alla på landsbygden borde göra samma sak som jag tänker göra!

Parkera biljäveln nån annanstans...

Och förresten, dagens überirritation: ska svänga in mot huset där jag bor och inser att grannens polare har parkerat sin röda jävla SAAB mitt i vägen. Således går jag ur bilen, knackar på dörren och upplyser om att SAAB:en i sig är en jättefin bil, men inte när den står mitt i vägen och det inte går att köra runt den p.g.a. snövallarna. Vad jag får för svar? "Kan du inte köra in en annan väg? Min bil är så svårstartad så jag vill helst slippa gå ut och flytta på den..." Replikerar då att jag självklart kan köra en annan väg, men tipsar också om att "kan inte du parkera bilen på en av de lediga parkeringsplatserna istället för att ha bilen stående mitt i vägen?" Nej nej, det blev bökigt. Han skulle tänka på saken, dock. Verkade det som. Jag blir vansinnig. Jag betalar hyra för lägenheten, och i den hyran ingår en parkeringsplats samt - förmodar jag - rätten att köra in via vägen och inte via mellan husen där det är trångt som fan. Nej nej. Det finns folk med svårstartade SAAB:ar och då gäller något helt annat. Uppenbarligen. Skall minnas det ngn gång när jag vill parkera på ett liknande sätt: tänker då hävda att jag har en sådan rostig baklucka att jag inte vill köra bilen i onödan. Typ.

Summa sumarum: PARKERA BILJÄVELN NÅN ANNANSTANS OCH VISA LITET JÄVLA HÄNSYN!

Evil bitch?

Jag? *garvar* Inte då. Men litet egoistisk kanske... Nåja. Man lever bara en gång.

Ikväl blir det film. Hos Oona. "Tristan & Isolde". Could work, och jag har köpt cheddarpopcorn. Spar på chipsen.

Bakfylla = faktum

Och igen får jag svaret. Eller rättare sagt skapar jag mig svaret. 1) Sanningen finns inte i botten på flaskan. Inte heller i botten på flaskorna. 2) Varannan vatten är nog en bra grej att köra med. 3) Sprit = bättre fylla, kräkbakfylla. Fy faan.

Och nu är jag vrålhungrigast på allt möjligt. Idag kan i sanning bli en hetsätardag med tanke på allt jag hittills kunnat tänka mig äta. Men faktiskt inte bara fet, flottig mat. Är sjukt sugen på lax, på fiskpinnar, på champinjoner, på ris, på kyckling... Ja, och så pizza då. Of course.

Och så vet jag igen varför jag inte gillar att dricka för mycket. Tittar jag mig i spegeln ser jag svaret. Trots att jag har duschat. Nu ska jag bli vuxen och inte dricka något alls efter 23. (Titta, nu har jag flyttat bak sluta dricka-gränsen... Makalöst!)

Hämta Micke med unge om en timme. Undrar vad jag ska äta fram till dess?

Halloweenfest...

Gick dit en sväng ändå, by request from my friends, och hade trevligare än vad jag trott. En halvliter gin, ouzo, vodka och ngn bacardidrink senare är jag förvånansvärt med i huvudet även om det går segt att skriva. Måste bara få förtälja att jag ikväll fick en av de finaste komplimanger jag någonsin fått, och den tjej som har honom nu må skatta sig lycklig. Verkligen. I could kill for a guy like him. På sitt sätt.

Hade också en mer eller mindre givande BDSM-diskussion med en gammal bekant som också resulterade i en riktigt fin komplimang.

Tilläggas bör att ingen av dessa komplimanger hade med min sexualitet att göra. Kanske därför de blev så fruktansvärt värdefulla. Speciellt med tanke på var jag befinner mig i mig själv...

Och så kvällens "shame on me": jag har stulit. Ja, faktiskt. Jag har stulit. En påse chips. Den ska jag avnjuta i soffan tillsammans med ett eller fler par "Vänner"-avsnitt.

Godnatt. Verkligen godnatt.

(Och så får vi se när telefonen ringer... Jag tippar på runt 03.30... Det visar sig...)

Feel good-film...

...i form av "Love Actually" som jag blir lika myspysig och lycklig av varje gång. Jag blir mer och mer övertygad om att Colin Firth är mannen i mitt liv. (And if you sweet Colin ever should happen to read this, please send me an e-mail; [email protected]. I mean, at least, we could have dinner. We don't have to marry... Though I'm sure that'd be nice as well...)

Nej, jag är inte full. På fyra timmar har jag druckit en och en halv gin&tonic så det är lugnt på den fronten. Nu ska jag testa bränna ut en Vänner-dvd och förlusta mig med den. Hopefully. ;)

Så jävla trött på...

...den där klimathotet-grejen de kör med överallt.

Ett jobb för mig, kanske?

Kanske borde söka det här jobbet. Jag skulle få ett fantastiskt bemötande av mina nya kollegor och jag vet åtminstone en som skulle anstränga häcken av sig för att få mig att bli en i gänget. Eller inte. *skrattar* Men det vore skojigt. Rent sådär, alltså.

Och varför i helvete...

...ÅT JAG DÅ?? Om jag ändå inte ska bort och supa mig full?? Helt jävla onödigt. Fuck.

No party today...

Jag skiter i det. Helt enkelt. ORKAR bara inte med det meningslösa i att festa med människor jag inte har ngt gemensamt med. I synnerhet när det inte finns något annat syfte med festen än att supa sig full och sedan gå hem för att sova. Amen. Är det någonsin ett egentligt syfte med att festa?? Nej. Faktiskt inte.

Och apropå att supa sig full ska jag ta en grogg nu. Sedan ngt vettigt, typ datorn eller en film. Ingen har dött av en hemmakväll.

Tidsfördriv...

1. NAMN: Lisa
2. HÖGER ELLER VÄNSTERHÄNT: Höger
3. HUMÖR JUST NU: Morgonseg…
4. FAVORITGODIS: Chips är inte godis va? Saltlakrits…
5. ÄR DET NÅGOT DU ABSOLUT INTE ÄTER? Pepparrot.
6. KLÄDER JUST NU: En blå morgonrock i fleece…
7. MUSIK JUST NU: Robbie Williams – Come Undone
8. NÄR ÅT DU SENAST: Litet kyckling igår.
9. VAD SA DU SENAST: ”Äh”
10. FAVORITKLÄDER: Har fått dille på korta kjolar, annars jeans…
11. FAVORITCAFÈ: Min caféperiod är long gone…
12. OM DU VAR TVUNGEN ATT LEVA I EN ANNAN TIDSEPOK VILKEN SKULLE DU VÄLJA : Hmm.. Hade nog gärna varit 23 på 70-talet…
13. SOMMAREN: Jobba, vin, öl, sena kvällar…
14. FISK ELLER BADKRUKA: Bada är inte direkt kul…
15. FAVORITFÄRG: Ingen aning…
16. SAFT ELLER ALKOHOL: Bägge fyller sitt syfte…
17. LÄNGD: 1.67
18. HUR MÅNGA KUDDAR SOVER DU MED: Har fem eller sex stycken i sängen…
19. FAVORITVÄDER: Det beror väl på årstid… En perfekt vinterdag är en kylig, soliga dag med klarblå himmel.
20. OM DU VAR FAST PÅ EN Ö, TRE SAKER DU SKULLE TA MED: Mobil (givetvis med täckning!), tändstickor/tändare och en filt.
21. SPELAR DU NÅTT INSTRUMENT: Öh… Hellre än bra?
22. MORGON ELLER NATTMÄNNISKA: Morgonmänniska.
23. SPARARE ELLER SLÖSARE: Spara, vad är det?
24. VEM ÄR VIKTIGAST FÖR DIG: Ingen aning… Mamma, kanske?
25. GYLLENE REGLEN FÖR DIG: ”Rör inte mina chips!” är en av dem…
26. DET BÄSTA DU VET: Resa, data, shoppa, läsa, skriva…
27. BÄSTA LEKSAK: Bilen, kanske?
28. BÄSTA FILM: Ingen aning, det finns så himla många bra…
29. TROR DU PÅ LIV PÅ ANDRA PLANETER: Helst inte… *alien-skräck*
30. KOMMER IHÅG DIN FÖRSTA KÄRLEK: Kärlek och kärlek… Var nog Daniel hos min första dagmamma, om man nu kan kalla det kärlek; jag var typ tre…
31. GILLAR DU HENNE/HONOM FORTFARANDE: Nej, vet inte ens vem det är…
32. HAR DU NÅGRA HOMOSEXUELLA KOMPISAR: Japp.
33. TROR DU PÅ MIRAKEL: Njae…
34. TROR DU ATT DET ÄR MÖJLIGT ATT VARA TROGEN FÖR ALLTID: Nej.
35. SER DU DIG SJÄLV SOM TOLERANT MOT ANDRA: I viss mån…
36. SER DU PÅ KÄRLEKEN SOM ETT MISSTAG: Hmm… Tror jag alls på pure love? Nej.
37. HUR MÅNGA BARN VILL DU HA NÄR DU BLIR STOR: 2-3
38. FRAMTIDSPLANER: Ingen aning…Framtiden är höljd i dunkel.
39. BIO ELLER PROMENAD: Promenad.
40. ÄR DU HÖGER- ELLER VÄNSTERPARTIST: Röstade höger…
41. GLASÖGON, LINSER ELLER INGET : Både brillor och linser.
42. TEKNISK ELLER OTEKNISK: Relativt teknisk, tror jag. Egentligen alltså.
43. ÄR DU KITTLIG: Så inihelvete.
44. SNARKAR DU: Ibland, tror jag…
45. STJÄRNTECKEN: Fisk
46. RÄDD FÖR INSEKTER: Halvrädd. De är äckliga.
47. ÄCKLIGASTE INSEKTEN: Ingen aning…
48. STÖRSTA SVAGHET: Ingen aning.
49. DET ÄR JAG BRA PÅ: Skriva.
50. MUSIKSTIL: Allt möjligt. Verkligen allt möjligt.
51. LYCKOTAL: Vem fan tänker på sånt?
52. FAVORITFILM GENRE: Beror på humör.
53. BÄSTA BOK: Oj… Har läst så många! Kan inte säga!
54. OM DU FICK VÄLJA EN SUPERKRAFT, VAD SKULLE DU VÄLJA: Haha, snackade om det här om dagen… Ingen aning!
55. FAVORITORD: ”Jamenvafaanliksom” säger jag nog alldeles för ofta.
56. CHIPS, MORÖTTER ELLER GODIS: Chips!!
57. PIZZA ELLER HAMBURGARE: Hamburgare!
58. SKRIVER DU DAGBOK: Innan jag började LunarStorm-blogga och sedan hamnade på blogspot och till sist här…
59. SPORT, A-EKONOMI ELLER BARNPROGRAM: A-ekonomi.
60. NAMNSDAGSDATUM: Februari någon gång och kanske september? Kommer inte ihåg, vem bryr sig?
61. HAR DU NÅGON FLICKVÄN/POJKVÄN: Nej, men väl goda vänner… ;)
62. TÄNKER DU NÅGONSIN PIERCA DIG: ÄR piercad.
63. FÖDELSEDAG: Tjugotredje februari.
64. FAVORITCHIPS: Snälla… Ööh… Estrella Grill, lantchips, no longer groan Pringles eftersom den nya varianten smakar skit.
65. SYNLIGA ÄRR: Orkar inte…
66. DIN BÄSTA VÄN: Inte en aning… Har många goda vänner. Som sagt.
67. STÖKIGT ELLER VÄLSTÄDAT: Stökigt.
68. VICKAR DU PÅ STOLEN? Icke.
69. HUR MÅNGA KUSINER HAR DU: Biologiska? Tre. Icke blodsband? 15.
70. DETTA GÖR MIG ARGAST: Att inte bli lyssnad på, att bli förringad, nedvärderad/kränkt.
71. BÄSTA ÅRSTIDEN: Alla har sin charm…
72. I JULKLAPP ÖNSKAR JAG MIG: En resa, fårskinnstofflor, en ny bil…
73. SENAP, KETCHUP ELLER INGET PÅ KORVEN: Ketchup!
74. SKULLE DU NÅGONSIN FÅ FÖR DIG ATT HOPPA BUNGYJUMP? No way.
75. VILKEN HAND HÅLLER DU GAFFLEN I: Höger.
76. ANSER DU ATT MAN FÅR SKYLLA SIG SJÄLV OM MAN SLICKAR PÅ EN LYKTSTOLPE PÅ VINTERN? Öh, ja, givetvis.
77. ÄR ALLA LIKA MKT VÄRDA: Nej, fin tanke, men så är inte verkligheten.
78. VAD HÄNGER PÅ VÄGGARNA I DITT RUM: Tavlor.
79. VILKEN FÄRG HAR DU PÅ TAPETERNA: Ingen aning. Svårdefinierat.
80. PASTA, RIS ELLER POTATIS: Pasta.
81. HUR ÄR DIN DRÖM KVINNA/MAN: Haha, skyll er själva! Läkare/ingenjör/tandläkare/jurist eller annat välbetalt yrke! Lång, mörk, inte för tjock, inte för skinny. Snäll, rolig, intelligent, ambitiös, romantisk, spontan, en fantastisk älskare, en bra kock, vinkännare, socialt kompetent, snäll mot barn, snäll mot djur, snygg, uppmärksam, lyhörd, självständig… No need to go on va? Honom hittar jag aldrig…
82. VILKET ÄR BÄST - JULAFTON ELLER DIN FÖDELSEDAG: Julafton. På födelsedagen får man inget storhelgs-ob om man jobbar.
83. LJUST ELLER MÖRKT BRÖD TILL FRUKOST: Frukost?
84. VILKEN LÄSK ÄR GODAST: Cola light.
85. VAD GÖR DU HELST: Ingen aning…
86. BÄSTA RAGGNINGS REPLIK: Ingen aning.
87. HUR MÅNGA SYSKON HAR DU: Fem halvsyskon.
88. BÄDDAR DU DIN SÄNG: Nej.
89. BOR DU SJÄLV ELLER TILLSAMMANS MED NÅGON: Det är jag och dammråttorna…
90. ÄR DU ALLERGISK MOT NÅT: Katter och pollen. Bland annat. Dumma frågor också.
91. ÄR DU MÖRKRÄDD: Ibland.
92. ÄR DU RELIGÖS: Inte särskilt.
93. TROR DU PÅ ASTROLOGI: Neej…
94. TROR DU PÅ MAGI: Nej.
95. SLÄPAR DU FÖTTERNA EFTER DIG: Haha, beror på hur man ser det…
96. GYMPADOJOR, VÄLPOLERADE SKOR ELLER SANDALER: Gympadojor och stövlar.
97. VAD ÄR DU MEST RÄDD FÖR: Att bli ensam.
98. STÄDAR DU DITT RUM SJÄLV: Japp.
99. HUR OFTA STÄDAR DU DITT RUM: Försöker rafsa undan en gång i veckan…
100. OM DU FICK 100KR OM DU ÅT UPP EN CLEMENTIN MED SKALET OCH ALLT, HADE DU GJORT DET DÅ: Öh, nej.
101. HAV ELLER SJÖ: Både och.
102. ÄR DU RÄDD FÖR BLOD: Tror inte det… Nu har jag iofs aldrig varit med om att blodet har sprutat ur en människa, men neej…
103. SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT BLI VEGETARIAN: Nej, men äter gärna vegetariskt.
104. SALTAR DU PÅ MATEN: Ibland.
105. FAVORITKAKA: Sådana där café cookiees med choklad kanske?
106. KAN DU SJUNGA: Haha, nej!
107. GILLAR DU ATT SJUNGA: Pja…
108. VILKET GYMNASIEPROGRAM GÅR/SKA DU GÅ/GICK DU: Gick på folkhögskola.
109. ÄR DU KÄR: Nix.
110. ANVÄNDER DU DEO: DonnaKaran ”Cashmere Mist”
111. VILKET INSTRUMENT ÄR VACKRAST ATT LYSSNA PÅ : Piano, cello...
112. HUR GAMMAL ÄR DU: 23.
113. FAVORITBLOMMA: Liljekonvalj.
114. GILLAR DU TECKNAT: Gammalt tecknat, ja.
115. VILKEN FÄRG HAR DU PÅ TANDBORSTEN: Ingen aning, pinsamt nog. Men jag borstar tänderna. Minst två ggr/dag.
116. FAVORITARTIST: Winnerbäck!
117. FAVORITLÅT: Svårt…
118. SKA DU DUSCHA IDAG: Japp. När jag är klar med det här.
119. KAN DU BÖJA PÅ ENA ÖGONBRYNET: Har inte kollat.
120. KAN DU VISSLA: Absolut.
121. KAN DU KNÄPPA MED FINGRARNA: Japp!
122. KAN DU VICKA PÅ ÖRONEN: Nix.
123. ANSER DU ATT DU ÄR STARK: Nej, men jag är starkare än folk tror…!
124. BRUKAR DU SOLA: Inte direkt.
125. VAD GÖR DU OM DU FÅR HICKA: Köper en lyxyacht i Karibien. *DAAH!*
126. ÄR DU KATT ELLER HUNDMÄNNISKA: Hundmänniska insåg jag igår.
127. HÅRFÄRG: Brun.
128. FAVORITDATASPEL: Typ ”Neverwinter Nights”…
129. VAD ANSER DU OM BUSH: Orkar inte bry mig…
130. RÖKER DU: Alldeles för ofta...
131. SNUSAR DU: Det händer…
132. ANVÄNDER DU KNARK: No way!
133. KAFFE ELLER TE: Kaffe.
134. HAR DU DIN NATURLIGA HÅRFÄRG: Ingen aning…
135. ÄR DU NYTTIG: Nyttig? Moi? What a joke!
136. PYSSLAR DU MED NÅGON SPORT: Inte direkt.
137. GÅR DU ELLER PLANERAR DU ATT LÄSA PÅ UNIVERSITETET: Jag lär nog göra det förr eller senare, men jag tycker inte att det är kul…
138. HATAR DU DIG SJÄLV: Nej, men jag kan tycka att vissa saker jag gör är idiotiska.
139. HAR DU EN BESATTHET: Nej.

140. HAR DU EN HEMLIG FÖRÄLSKELSE: Nope.
141. BRIGHT EYES ELLER LARS WINNERBÄCK: Dum fråga. Lasse, såklart.
148. KILLE ELLER TJEJ: Va?
149. VEM ÄR SNYGGAST I VÄRLDEN: Jennifer Aniston är riktigt snygg… Om jag fick se ut som hon vore jag nöjd.


Jag tänker lämna dem ifred...

Helt kallt och apropå inget alls, och det är klart att det skär i hjärtat på sitt sätt, men jag tror ändå att det är det mest förnuftiga att göra. Jag tillför inte min familj något positivt; det har jag faktiskt fått höra upprepade gånger under uppväxttiden. Och nu bestämde jag mig. Imorgon blir det lunch där, har lovat mormor, men sedan tänker jag hålla mig borta. Faktiskt tror jag att de mår bättre av det. Och kanske gör jag också det. Det finns saker som verkligen sårar, och kalla mig paranoid, men jag vet att äldstebrodern min skriver skit om mig på nätet: om inte annat skvallrar besöksloggen på LunarStorm om det. När hans polare helt plötsligt kikar in hos mig och han har spärrat sin användare för mig är det ganska uppenbart. *ruskar på huvudet* Må så vara att det låter på tok för banalt, men det är bara en grej i ledet.

Nå, för många år sedan ringde mamma till mig och sade att familjen skulle resa utomlands. Vad kul, sade jag, var ska vi åka? och fick till svar att jag inte fick följa. De ville inte ha mig med. So much for that family. En dag kanske jag får en egen, vem vet? Alldeles för ofta tror jag dock inte det. Jag är inte kapabel att ens kunna ha en normal partnerrelation.

Och vissa gånger undrar jag faktiskt varför jag inte började knarka. Ändå. Vad hade det gjort för skillnad?

Bitter? Nej, litet ledsen, men kallt konstaterande.

Nu har jag iaf nya naglar och imorgon blir det fylla och fest. Skitkul. Eller nåt ditåt.

Knullmusik...

Har jag hittat, dessutom. Mika med "Relax" som är ruggigt skön. Nå, kanske inte enbart knullmusik, men man kan låta tanken glida i den riktningen...

Varför får man inte köra bil efter att ha druckit en grogg? Jag menar, det är ju bara en... Ibland är Sverige bara skit. Även om det är en jättebra lag alla andra dagar utom just nu då jag MÅSTE köra bil sedan men kunde mörda för bara en liten, liten grogg. Surt, sa räven. Och Lisa stays sober...

Stressjävel från helvetet...

Idag har inte varit annat än stress. Från fucking början till slut. Hade några timmar på eftermiddagen då jag fick tillfälle att varva ner; a friend in need is a friend in deed, och en God Väns treatment är aldrig fel. Inte ur avslappningssyfte, iaf. ;) Försökte sova en stund sedan, men så började telefonen ringa. Jag AVSKYR telefoner. Faktiskt. Nu är axlarna uppe vid öronen igen och jag har en begynnande huvudvärk som garanterat inte kommer att vara av denna värld... Så snart jag är hemma från all jävla stress ska jag ta mig en grogg. En riktigt, jävla stor. Och somna sött. Hoppas jag.

Den här lovveckan har varit allt annat än ledig. När sjutton ska jag få vila mentalt??!!

För första gången...

...på snart fyra år känner jag faktiskt inte saknad eller längtan efter att sova med någon eller att ens ha någon. Den insikten gjorde mig litet paff, faktiskt. Tänkte på det för någon timme sedan när jag vred mig av och an i sängen och till sist faktiskt bredde ut mig över precis hela hundrafyrtio centimeter breda bädden. Det har jag inte gjort på väldigt, väldigt länge. Och de få gånger jag har gjort det har det på något sätt varit för att fylla upp ett obeskrivligt tomrum. Nu var det inte så. Det var enbart lättnad.

Och det handlar inte om att jag inte kan skaffa mig sängvärme; det finns nog ett par kandidater om så vore, men det var så SKÖNT att känna en lugn frihet.

I övrigt snurrar tankarna snabbare än "Årets åkattraktion" på Gröna Lund, jag vet inte vad det är som spökar. Kanske en blandning av det där dåliga samvetet som dyker upp ibland och så psykgrubblerier om de mest befängda saker. Dock på intet vis deprimerat, vilket är quite a change bara det.

Dessutom tänker jag på Winnerbäcks "I Stockholm"; "Här går man inte runt och hälsar på, man måste ringa först, man måste boka tid, man måste skynda sig, man måste skärpa sig, man måste komma in, i Stockholm"

Det är ett beteende jag i sanning har anammat. Just därför blir jag så fruktansvärt irriterad när småortsmentaliteten är en annan och det knackar på dörren helt oväntat. Och jag är inte bruden som slänger på kaffet då. Till det vill jag ha en viss framförhållning. Skärpning, Gagnef! Till mig måste ni ringa först; annars är chansen minimal att jag släpper in er. (Och tvingar ni er in får ni skylla er själva om ni ser något ni helst hade sluppit se...)

Nu ska jag göra ytterligare ett försök att somna. Kanhända har jag rensat skallen en del med mitt bloggande...

"Vi är inte såna som i slutet får varann"

Och må så vara men inte gråter jag för det. *rycker på axlarna*

Hormoner är lustiga. In deed lustiga. Imorgon måste jag hitta en lackkjol. Så enkelt är det bara. Punkt.

"Alla dansar och jag tänker 'Är du också själv? Var är du ikväll?'"

Detta är livet, jag lever.

CP-PC från helvetet...

Jag blir tokig. Vid närmare eftertanke är "tokig" bara förnamnet. Micke petade i det andra ram-minnet idag och tro det eller ej, men det funkade. Äntligen! Det funkade till och med efter en omstart av datorn. Kärlek till folket, trodde jag och började ösa rågade mått uppskattning och tacksamhet över min kaffepartner. Sedan fick Micke åka hem och jag åkte till Oona. Och så dog datorn. I stort sett direkt när jag kommit innanför dörren. Too late att hämta tillbaka Micke för att be honom dra ut minnet och stoppa in det igen. Fuck, fuck, fuck. Imorgon, då jävlar...

Tack gode Gud för den bärbara...

Vad jag verkligen skulle vilja...

...och vad jag tänkt på i flera, flera år är det här. Men jag vågar inte, och dessutom har jag inte en chans i helvete. Är varken så pass begåvad, karismatisk eller gammal. Hur som vore det nog min grej. Verkligen min grej.

Illa ställt med fröken...

Det måste det vara om jag sitter och slösurfar på Slitz hemsida. Kan inte ens skylla på att jag är bisexuell. Fråga mig inte varför jag sitter och tittar: de flesta ser faktiskt ganska lika ut. Menar, det var ngt kort på Tutt-Natacha Peyre och en till blond brud, tillsammans, alltså, och jag såg inte skillnad på dem. Tänka bör man då på att Tutt-Natacha till och med varit med i TV och således borde gå att identifiera. Icke. Kanske dags att fota flickor igen, Bingo, men inte sådana som ser identiska ut? Litet variation, please! Apropå ingenting särskilt.

Nu ska jag sova. Och God, så gott jag hade tänkt mig sova!

*speechless*

Har haft en sådan där myskodag med allmänt lågt humör. Nu ryker iaf mina p-piller, och det med omedelbar verkan. Amen. Var hos barnmorskan idag och diskuterade alternativ till p-piller. Eftersom jag hädanefter tvärvägrar att stoppa i mig någon form av hormoner, dels p.g.a. att jag inte vill bli tjock igen och dels p.g.a. det faktum att mitt psyke går hand i hand med de flesta mentala disorders är det slut på sådant. Helt enkelt. Fick dessutom svaret från det där cellprovet, vilket inte var direkt positivt. Ska tillbaka när de tre månaderna sedan första provtagningen gjordes gått och göra samma prov igen. *rycker på axlarna* Nå, som hon sa: det betyder inte cancer, utan det kan helt enkelt vara så. Grinade en skvätt ändå, dramaqueen som jag är... Sedan blev jag så trött på mig själv, på mina dumma förehavanden och livet i allmänhet (ja, just det: p-pillren spökar...) att jag åkte till ICA, köpte en påse chips och försökte tröstäta. Insåg dock bristen på karaktär och slutade ganska snabbt äta av dem. Sedan åkte de i sopkorgen. Det, ni! Hade jag ätit dem hade nog risken för bulimiförsök varit överhängande... *ler snett*

Jag fattar inte det där med mat och ätande. Kan verkligen låta bli att äta i flera dagar, och när jag sedan äter blir jag bara hungrigare och hungrigare, vilket leder till något slags hetsätande. Eller, rättare sagt: jag kan med lätthet äta frukost, lunch och middag, och med tanke på hur litet jag rör på mig vore det förödande. Nästa vecka blir det bättre: har bokat upp en tid på gymmet för en förstatitt och sedan jävlar. Då blir det jag, löpbandet och mp3-spelaren igen. Nu är det nog. Jag vägrar bli sådär äckelfet som förut. Och när Micke sade att jag var "klädsamt fyllig" var det färdigt. 51 kilo, here I come. Eller iaf försöker jag till. Det är iaf ett delmål. (Ska jag säga, som precis tryckt i mig en tallrik pasta...)

Ikväll ska jag tycka synd om mig själv i soffan och kolla på all möjlig junk som kan tänkas komma på TV. Man behöver nog soffkvällar ibland också...

RSS 2.0