Mycket lustigt, Elgiganten...
Vi (Magnus) har varit på jakt efter en GPS och efter en del kikande (Magnus) var det bestämt vilken GPS som skulle införskaffas - en TomTom 730 någonting. Billigast enligt Pricerunner var Elgiganten online med 2790, tror jag att det var, så när vi i eftermiddags ändå var i Borlänge passade vi på att kika in på Elgiganten där för att kolla priset på GPS:en i butik. Priset på GPS:en ifråga var EN TUSENLAPP dyrare, alltså 3790. För samma GPS. Skandal, men så kan det vara, resonerade vi (jag också!) och åkte hem för att beställa sagda GPS via nätet. Döm om vår förvåning när ett av fraktalternativen var "Hämtas i närmaste butik inom 24h" och därmed fraktfritt.
Alltså: GPS på nätet kostar 2790. GPS i butik kostar 3790. Att BESTÄLLA GPS:en på nätet och HÄMTA den i samma butik som tar 3790 kronor kostar 2790. Lustigt, Elgiganten.
Alltså: GPS på nätet kostar 2790. GPS i butik kostar 3790. Att BESTÄLLA GPS:en på nätet och HÄMTA den i samma butik som tar 3790 kronor kostar 2790. Lustigt, Elgiganten.
Fredagsfredagen...
Åte med Eira till Borlänge igår och hämtade hennes pass - sötunge - och på vägen dit passade jag på att svänga förbi Magnus jobb och lägga ett paket Willys-snickers i Mazdan. Snacka om att han blev förvånad när han skulle hem och det låg snask framför ratten! En perfekt billig gullig surprise och vips fick jag känna mig som en bra flickvän tillika sambo! (Win-win!)
Kvällen skulle spenderas med grillning hos Jeff, men då snön började falla ändrades grillningen till ugnsgrillning. Jeff - som den ultimata "farbror" han är hade försett Eira med en ny leksak, en prasslande insekt i rosa och grönt, och Eira blev frälst. På vägen hem hörde vi plötsligt hur det prasslade från baksätet: Eira hade vaknat och genast greppat efter Insekten. Hela morgonen idag har bestått av Insektskärlek och Pippidockan är utkonkurrerad av antenner och ben. Det blev bara en kortis för vår del hos Jeff - tröttunge och tandvärksmamma.
Japp, tandvärken är tillbaka och det lutar nog åt samtal till käkkirurgen på måndag. Nu får de söva mig och operera ut de två tänderna som ändå så småningom ska ut. I slutändan blir det nog det billigaste alternativet, med tanke på att tandvärken på ett drygt år kostat mig drygt 2500. Slår man ut det på FLER år har man snart en operation. Men jag vägrar göra det vaket - inte för att jag har egentlig tandläkarskräck, men när Kärner tog hand om TANDVÄRKEN för ett år sedan var det ett halvt trauma och det enda som räddade mig var just Kärner, att han är han, liksom. Så ska det skäras upp och opereras i munnen ska jag sova. Kosta vad det kosta vill. Amen. Tills vidare får jag vara lycklig över att Panodil LINDRAR litet iaf. Sist åt jag Panodil, Pronaxen, Diklofenac och det där starka, vad heter det? Med kådein i...? Citodon! Och inget av det hjälpte, ens i kombination med varandra.
Idag fortsätter Mission: Jacka åt Magnus och jag tror att han vill ha en GPS också... En vecka kvar till Piteå. Exakt.
Undrar om det var Eira som vaknade eller om Kyle XY gnäller som hon...?
Det där med vardag...
Sinikka skriver om att hennes inlägg är så förutsägbara men hey, är det inte det förutsägbara de flesta människor trots allt letar efter i sin tillvaro? En stund - mellan tretton och fram till det du är färdig med partajandet (vilket kan vara alltifrån sexton och trettiosex, är jag rädd...) hävdar du att du minsann vill leva ett spontant liv, utan något som binder dig fast. Du tror dig kunna svepa genom människor och tillvaro som en virvelvind, lämna ett bestående intryck och sedan dra vidare, vidare vidare... Tills du känner hur bittert den där ölen smakar och hur hård vardagsrumsmattan är att vakna på efter sexton timmar intensivparty.
För det är plötsligt då det händer: Du strävar efter det förutsägbara. Rutinen. Villan, Volvon och doggen. Säkerheten, stabiliteten och...att bli vuxen, med semester, inkomst, barnkläder och planeringskalender. Energin att blåsa förbi har förvandlats till en personlig Katrina och rensat ut det omedelbara tvånget inom dig att VARA något. VARA någon. Det är nu du istället för att VARA något BLIR något. För dig själv och för andra. Så heja rutinen. Heja det förutsägbara.
Och Gud, så jag kan längta efter det jättespontana och fria. Och en riktigt smarrig öl i goda vänners lag.
Hur som. Nu svävade jag ut igen... Jag skulle skriva ett riktigt trist svenssoninlägg. Så here goes. Här är min vardag.
I förrgår kom Eiras andningslarm och igår bäddade jag spjälsängen och gav mig fan på att natta ungen i den istället för vagnen vilken hon ändå börjar bli för lång för. Så jag lade ungen på mage och satt med en gallskrikande knodd i en kvart. Sedan sov hon i två timmar då hon fick välling och somnade om och sov drygt två timmar till. THIS is a proud mama! Nu sover hon middag igen. I spjälsängen. Jag ska avveckla liggvagnen snart, tror jag... Pessimistpappan tyckte dock att han ville vänta en vecka och se om resultatet var beståendet. Men det SKA det vara. Det ska JAG se till.
I övrigt hade vi en toppendag igår - min gnällspik har varit en underbar unge senaste dagarna. Hanna kom förbi lagom till Eiras förmiddagslur och fikade. När Eira vaknade lade vi henne på bordet där hon faktiskt var NÖJD med att försöka kava sig fram till Pippidockan, hennes favvo. Därefter majskrok, mango och välling och så begav vi oss till Kupolen för diverse mer eller mindre nödvändiga ärenden. (Blöjpåsar = nödvändiga. Kläder åt Flarnfarsan = nödvändigt. Kläder åt Eira = inte alls nödvändigt men himla kul.) Eira på Kupolen gick jättebra - tack Hanna - även om hon på vägen hem var en riktigt trött skit.
Därefter hem till mor eftersom Magnus jobbade sent. Tog en promenad och stekte våfflor och återvände hem straxt efter 18. Eira fick nappa ett tag och vaknade kring 20 (wtf...) och först vid 22 kunde jag lägga henne i sängen för natten. (Se ovan...)
Annars...inte så mycket. Jag har mailat Ulrika från skolan och frågat om det går att läsa de obligatoriska kurserna på distans med endast några få väl synkade tillfällen på plats. Journalist vet jag inte om jag vill bli, egentligen, men en examen är nödvändigt. Om inte annat kan jag använda den för att jobba som t.ex. informatör eller liknande... Och valbara kurser, borde inte det gå att plocka på här nere? Ååh, jag vet inte... Jag vet bara att jag måste måste ta tag i min studiesituation. Eller frånvaron av den, snarare.
Visst vore journalist ett skitkul jobb på sitt sätt, men för att lyckas i den branschen måste man inte vara bra - man ska vara BÄST och det tror jag inte att jag kan. Visst är jag hyfsad på att skriva men... Njae. Även om det vore coolt.
Nu ska den här lortiga mamman duscha innan ungen vaknar från den försenade morgonluren...
För det är plötsligt då det händer: Du strävar efter det förutsägbara. Rutinen. Villan, Volvon och doggen. Säkerheten, stabiliteten och...att bli vuxen, med semester, inkomst, barnkläder och planeringskalender. Energin att blåsa förbi har förvandlats till en personlig Katrina och rensat ut det omedelbara tvånget inom dig att VARA något. VARA någon. Det är nu du istället för att VARA något BLIR något. För dig själv och för andra. Så heja rutinen. Heja det förutsägbara.
Och Gud, så jag kan längta efter det jättespontana och fria. Och en riktigt smarrig öl i goda vänners lag.
Hur som. Nu svävade jag ut igen... Jag skulle skriva ett riktigt trist svenssoninlägg. Så here goes. Här är min vardag.
I förrgår kom Eiras andningslarm och igår bäddade jag spjälsängen och gav mig fan på att natta ungen i den istället för vagnen vilken hon ändå börjar bli för lång för. Så jag lade ungen på mage och satt med en gallskrikande knodd i en kvart. Sedan sov hon i två timmar då hon fick välling och somnade om och sov drygt två timmar till. THIS is a proud mama! Nu sover hon middag igen. I spjälsängen. Jag ska avveckla liggvagnen snart, tror jag... Pessimistpappan tyckte dock att han ville vänta en vecka och se om resultatet var beståendet. Men det SKA det vara. Det ska JAG se till.
I övrigt hade vi en toppendag igår - min gnällspik har varit en underbar unge senaste dagarna. Hanna kom förbi lagom till Eiras förmiddagslur och fikade. När Eira vaknade lade vi henne på bordet där hon faktiskt var NÖJD med att försöka kava sig fram till Pippidockan, hennes favvo. Därefter majskrok, mango och välling och så begav vi oss till Kupolen för diverse mer eller mindre nödvändiga ärenden. (Blöjpåsar = nödvändiga. Kläder åt Flarnfarsan = nödvändigt. Kläder åt Eira = inte alls nödvändigt men himla kul.) Eira på Kupolen gick jättebra - tack Hanna - även om hon på vägen hem var en riktigt trött skit.
Därefter hem till mor eftersom Magnus jobbade sent. Tog en promenad och stekte våfflor och återvände hem straxt efter 18. Eira fick nappa ett tag och vaknade kring 20 (wtf...) och först vid 22 kunde jag lägga henne i sängen för natten. (Se ovan...)
Annars...inte så mycket. Jag har mailat Ulrika från skolan och frågat om det går att läsa de obligatoriska kurserna på distans med endast några få väl synkade tillfällen på plats. Journalist vet jag inte om jag vill bli, egentligen, men en examen är nödvändigt. Om inte annat kan jag använda den för att jobba som t.ex. informatör eller liknande... Och valbara kurser, borde inte det gå att plocka på här nere? Ååh, jag vet inte... Jag vet bara att jag måste måste ta tag i min studiesituation. Eller frånvaron av den, snarare.
Visst vore journalist ett skitkul jobb på sitt sätt, men för att lyckas i den branschen måste man inte vara bra - man ska vara BÄST och det tror jag inte att jag kan. Visst är jag hyfsad på att skriva men... Njae. Även om det vore coolt.
Nu ska den här lortiga mamman duscha innan ungen vaknar från den försenade morgonluren...
Barn gör dig lyckligare? - Humbug!
I alla fall om man får tro vad Aftonbladet säger.
Och vad säger Lisa? Helt rätt - på sätt och vis.
Men jag har lärt mig följande: När man har fått barn ska man gå omkring i ett rosarött skimmer med förkläde och vårblommor blossande på kinderna och vara den där...bullmamman och hemmafrun som har insett att det där med bajsblöjor och axelkräkaccessoirer är den nya trenden och bort med karriärskvinnan och den egna identiteten för här ska vi numer pippa enbart i reproduktivt syfte. (Pust. Amen. Vilken lång mening.) Och Gud nåde den som gnäller över samtliga saker JAG gnäller över.
- Att inte ha tid - EGENTID - med Magnus längre.
- Att inte få äta middag ifred.
- Att inte kunna planera allt som JAG vill det.
- Att inte bara kunna ta väskan och gå.
- Att inte få sova en hel natt.
För sådant ska man VETA innan man skaffar barn. Och - listen closely - det SPELAR INGEN ROLL att man vet det där innan för det gör absolut ingen skillnad när man väl sitter där med kräk på axeln, en grinig unge i famnen och ringar under ögonen mörka nog att grannen ska fundera om ens sambo slår en. JUST DÅ ser man ingen som helst lycka i att ha ett barn. Oavsett hur mycket ungen ler och jollrar tio minuter senare.
Jag är inte en mamma som gillar att vara spädbarnsmamma - FASTÄN jag visste INNAN vilket jävla slit det skulle vara. Jag är inte en mamma som vränger mig själv ut och in på det sätt en del människor förväntar sig att man ska. För det här gör mig inte ett dugg lyckligare. Kom igen när hon kan gå, prata och jag kan vara den pedagogiska, påhittiga morsan som är skoj. DÅ kommer jag att känna mig bättre.
Hoppas jag.
Och vad säger Lisa? Helt rätt - på sätt och vis.
Men jag har lärt mig följande: När man har fått barn ska man gå omkring i ett rosarött skimmer med förkläde och vårblommor blossande på kinderna och vara den där...bullmamman och hemmafrun som har insett att det där med bajsblöjor och axelkräkaccessoirer är den nya trenden och bort med karriärskvinnan och den egna identiteten för här ska vi numer pippa enbart i reproduktivt syfte. (Pust. Amen. Vilken lång mening.) Och Gud nåde den som gnäller över samtliga saker JAG gnäller över.
- Att inte ha tid - EGENTID - med Magnus längre.
- Att inte få äta middag ifred.
- Att inte kunna planera allt som JAG vill det.
- Att inte bara kunna ta väskan och gå.
- Att inte få sova en hel natt.
För sådant ska man VETA innan man skaffar barn. Och - listen closely - det SPELAR INGEN ROLL att man vet det där innan för det gör absolut ingen skillnad när man väl sitter där med kräk på axeln, en grinig unge i famnen och ringar under ögonen mörka nog att grannen ska fundera om ens sambo slår en. JUST DÅ ser man ingen som helst lycka i att ha ett barn. Oavsett hur mycket ungen ler och jollrar tio minuter senare.
Jag är inte en mamma som gillar att vara spädbarnsmamma - FASTÄN jag visste INNAN vilket jävla slit det skulle vara. Jag är inte en mamma som vränger mig själv ut och in på det sätt en del människor förväntar sig att man ska. För det här gör mig inte ett dugg lyckligare. Kom igen när hon kan gå, prata och jag kan vara den pedagogiska, påhittiga morsan som är skoj. DÅ kommer jag att känna mig bättre.
Hoppas jag.
När vårsolen lyser rullar den rosa sulkyn lättare...
(Nytt Lisa-ordspråk)
Och skämt åsido. Vi har det rätt bra nu efter den senaste dippen. Eira fick åka på akupunktur igen i måndags och även om den natten blev gnällig var gårdagen himmelsk. Rutiner kan jag inte skapa, men de kommer visst av sig själva - förmiddagslur - vakentid - eftermiddagslur - vakentid - kanske sova igen beroende på klockan och sedan vakentid och säng. En sömnomgång för mycket och för sen läggning men om det är skrikfritt så får det vara så just nu, i synnerhet om Magnus jobbar över.
Sprutorna på BVC gick bra de också - två stick och första Hepatit B av tre är avklarad. På kvällen gnäll och skrik och feber men... Nåja. Vi överlevde som synes.
Inte nu i helgen, och inte nästa, men helgen efter DET åker vill till Piteå. Jag ser ruggigt mycket fram mot den trippen. Dessutom bokade vi biljetter till Riga igår - åker över Valborg. Eira charmade alla hos polisen när vi var där för att fixa pass åt henne och Magnus. Vem kan annat än le åt en inte ens fyra månader gammal knodd som ska fotas?
Dessutom har vi börjat med smakportioner åt lilltösen - banan var jätteläskigt men potatis verkade okej. Ska göra ett nytt försök när tillfälle ges. Kylen är då laddad med bananer och potatis lider vi inte direkt brist av.
NU vaknade Eira och det här blev en renodlad babyblogg idag. Shit happens. Vi ska baka bullar med Syster Yster och promenera med doggen i rosa Riga-sulkyn vi fick av mamma!
Och skämt åsido. Vi har det rätt bra nu efter den senaste dippen. Eira fick åka på akupunktur igen i måndags och även om den natten blev gnällig var gårdagen himmelsk. Rutiner kan jag inte skapa, men de kommer visst av sig själva - förmiddagslur - vakentid - eftermiddagslur - vakentid - kanske sova igen beroende på klockan och sedan vakentid och säng. En sömnomgång för mycket och för sen läggning men om det är skrikfritt så får det vara så just nu, i synnerhet om Magnus jobbar över.
Sprutorna på BVC gick bra de också - två stick och första Hepatit B av tre är avklarad. På kvällen gnäll och skrik och feber men... Nåja. Vi överlevde som synes.
Inte nu i helgen, och inte nästa, men helgen efter DET åker vill till Piteå. Jag ser ruggigt mycket fram mot den trippen. Dessutom bokade vi biljetter till Riga igår - åker över Valborg. Eira charmade alla hos polisen när vi var där för att fixa pass åt henne och Magnus. Vem kan annat än le åt en inte ens fyra månader gammal knodd som ska fotas?
Dessutom har vi börjat med smakportioner åt lilltösen - banan var jätteläskigt men potatis verkade okej. Ska göra ett nytt försök när tillfälle ges. Kylen är då laddad med bananer och potatis lider vi inte direkt brist av.
NU vaknade Eira och det här blev en renodlad babyblogg idag. Shit happens. Vi ska baka bullar med Syster Yster och promenera med doggen i rosa Riga-sulkyn vi fick av mamma!
Jo, realismen säger ju...
...att det såklart blir bättre. Givetvis blir det bättre. Men som Sinikka säger: Det känns inte så just nu. Jag har inte sovit en hel timme sammanhängande de senaste tre nätterna. Vår fröken har krånglat - precis som vanligt förut - med läggning i TIMMAR. Igår skrek hon mellan halv åtta och elva någon gång och ingenting hjälpte. Ont hade hon inte - det var inte ett sådant skrik. Hon var bara förbannad. Och jag tappade sugen helt. TOTALT.
Magnus har jobbat sent onsdag och torsdag, vilket har inneburit från 07 till 20, och följaktligen kommit hem framåt 21 först. Idag jobbar han heldag igen och jag känner... *hukar mig litet* Att jag inte tål ungen. Femton veckor tar ut sin rätt och i förrgår åt jag mat det längsta jag ätit sedan november. På kanske fem, sju minuter. Sammanlagt tror jag att jag och Magnus haft TRE tillfällen att prata med varandra innan klockan 23 sedan november.
Och nu är det en hel jävla dag som går åt till att ta hand om den här gnälliga saken. Imorgon är vi två men sedan är det en hel, lång vecka samma visa solo igen. Jag önskar så att jag kunde öppna dörren och GÅ HÄRIFRÅN. Men så gör man visst inte...
Jag är så jävla less, ledsen och låg. Inte hade jag några illusioner om att det skulle vara ett stycke kaka att ha barn men det här är outhärdligt. OUTHÄRDLIGT. Man ska inte behöva roa en fyra månader gammal baby konstant för att hon ska vara nöjd. Jag vill inte mer.
Magnus har jobbat sent onsdag och torsdag, vilket har inneburit från 07 till 20, och följaktligen kommit hem framåt 21 först. Idag jobbar han heldag igen och jag känner... *hukar mig litet* Att jag inte tål ungen. Femton veckor tar ut sin rätt och i förrgår åt jag mat det längsta jag ätit sedan november. På kanske fem, sju minuter. Sammanlagt tror jag att jag och Magnus haft TRE tillfällen att prata med varandra innan klockan 23 sedan november.
Och nu är det en hel jävla dag som går åt till att ta hand om den här gnälliga saken. Imorgon är vi två men sedan är det en hel, lång vecka samma visa solo igen. Jag önskar så att jag kunde öppna dörren och GÅ HÄRIFRÅN. Men så gör man visst inte...
Jag är så jävla less, ledsen och låg. Inte hade jag några illusioner om att det skulle vara ett stycke kaka att ha barn men det här är outhärdligt. OUTHÄRDLIGT. Man ska inte behöva roa en fyra månader gammal baby konstant för att hon ska vara nöjd. Jag vill inte mer.
Gnällsjukan...
1) Fredag den trettonde ÄR verkligen fredag den trettonde idag. IN DEED SO.
2) Jag längtar efter att spendera tid med Magnus annat än i bilen - typ enda gången Eira sover. Nu har vi försökt sedan 19 någon gång att lägga henne och ja - hon har sovit en timme så Magnus hann bada och jag hann köra igång EQ2 och ta mig från Commonlands (där jag förvisso hann harvesta i typ tio minuter) till guild hallen. Sedan vaknade hon och har skrikit sedan dess - en och en halv timme alldeles snart och ingenting vi gör hjälper.
3) Följande old ladies-åkommor har jag: Huvudvärk, käkvärk, axel/nacke/ryggvärk, magkatarr, lågt blodtryck, hjärtklappning och allmän ångest. Varje dag är lika rolig att börja. Jag har börjat tröstäta men inte ens det kan jag göra riktigt. Trots det börjar jag bli småfet men hittar inte energi till annat än att tycka synd om mig själv.
4) Who gives a bloody fuck?
2) Jag längtar efter att spendera tid med Magnus annat än i bilen - typ enda gången Eira sover. Nu har vi försökt sedan 19 någon gång att lägga henne och ja - hon har sovit en timme så Magnus hann bada och jag hann köra igång EQ2 och ta mig från Commonlands (där jag förvisso hann harvesta i typ tio minuter) till guild hallen. Sedan vaknade hon och har skrikit sedan dess - en och en halv timme alldeles snart och ingenting vi gör hjälper.
3) Följande old ladies-åkommor har jag: Huvudvärk, käkvärk, axel/nacke/ryggvärk, magkatarr, lågt blodtryck, hjärtklappning och allmän ångest. Varje dag är lika rolig att börja. Jag har börjat tröstäta men inte ens det kan jag göra riktigt. Trots det börjar jag bli småfet men hittar inte energi till annat än att tycka synd om mig själv.
4) Who gives a bloody fuck?
Babygym...?
Jag har alltid opponerat mig mot konceptet babygym, men nu sitter jag och fundrar på om vi kanske skulle investera i ett sådant ändå...? Kreativiteten är på minus - annars hade jag nog byggt ett själv eller åtminstone provisoriskt svängt ihop ett.
Vi kikar på billiga Rigaresor och jag har hittat en som förvisso fordrar en övernattning i Sköldinge innan - på Åsa. Haha! Vore iofs skoj att återse det, men still...
Nåja.
Babygnäll, blöjbyte, vällingvisp och sedan TopModel, tänkte jag.
Vi kikar på billiga Rigaresor och jag har hittat en som förvisso fordrar en övernattning i Sköldinge innan - på Åsa. Haha! Vore iofs skoj att återse det, men still...
Nåja.
Babygnäll, blöjbyte, vällingvisp och sedan TopModel, tänkte jag.
Jojo, still breathing...
Update i Brynedals liv:
- Emetofobisk av bara tusan. "Är vi magsjuka?" Känner du någon som är magsjuk?" "Du är väl inte magsjuk?"
- Stressad och något annat jag inte vet vad det är. Över precis ALLT. Nuet, framtiden, jobbet, familjen, Sofias bröllop, pengar, semester, bilen, helgen, bekantskapskretsen osv. Allt det där ger mig magkatarr och sömnlösa timmar samt dåligt humör och ångestgråt.
- Insikt om att jag helt plötsligt har blivit förälder åt någon. Ja, det tog nästan fyra månader för poletten att ramla ner och bitvis orsakar det exakt samma ångest som allt det där ovan samtidigt som jag är sjukt tacksam och redan nu har börjat fundera på namn åt hennes syskon.
- Lack of energy. Jag VILL ta promenader, VILL rida Katrins häst någon gång i veckan, VILL komma iväg och träna, VILL hinna spela spela spela EQ2 osv men det finns ingen energi. Litet som när man är deprimerad - orken är slut.
På ett sätt ska det bli otroligt skönt att packa in sig i bilen och fara till Piteå om några veckor - åtta dagar blir vi borta, som jag har räknat och åker upp 4/4. Det blir LUGNT på ett helt annat sätt och ett mer avslappnat Lisa. Igår såg jag Lätta-reklam på TV, någon brud som sitter på en brygga vid en stilla sjö, brer en macka, stoppar i munnen och dyker i vattnet och för första gången tror jag att jag förstod Magnus längtan efter att segla. Jag, som är rädd för vatten, tänkte i mitt inte så stilla sinne att "Ja, let's bygga den där båten du pratar om, honey, och ta kidsen med på den, tillämpa home schooling och se världen helt utan stress men med en massa böcker, kärlek och lugn på havet."
Nu har jag suttit alldeles för länge vid datorn och om exakt 44 minuter plockar min mor upp mig och Mym för dagens missions: Apoteket, tandläkare, mormor, BVC och... Sedan vet jag inte. Magnus jobbar över ikväll så jag blir helt solo med Mym. Jag håller tummarna för att det bjussas på lunch för middag för mig själv lär det inte bli.
43 minuter nu och jag har inte ens väckt Eira än. Jesus.
- Emetofobisk av bara tusan. "Är vi magsjuka?" Känner du någon som är magsjuk?" "Du är väl inte magsjuk?"
- Stressad och något annat jag inte vet vad det är. Över precis ALLT. Nuet, framtiden, jobbet, familjen, Sofias bröllop, pengar, semester, bilen, helgen, bekantskapskretsen osv. Allt det där ger mig magkatarr och sömnlösa timmar samt dåligt humör och ångestgråt.
- Insikt om att jag helt plötsligt har blivit förälder åt någon. Ja, det tog nästan fyra månader för poletten att ramla ner och bitvis orsakar det exakt samma ångest som allt det där ovan samtidigt som jag är sjukt tacksam och redan nu har börjat fundera på namn åt hennes syskon.
- Lack of energy. Jag VILL ta promenader, VILL rida Katrins häst någon gång i veckan, VILL komma iväg och träna, VILL hinna spela spela spela EQ2 osv men det finns ingen energi. Litet som när man är deprimerad - orken är slut.
På ett sätt ska det bli otroligt skönt att packa in sig i bilen och fara till Piteå om några veckor - åtta dagar blir vi borta, som jag har räknat och åker upp 4/4. Det blir LUGNT på ett helt annat sätt och ett mer avslappnat Lisa. Igår såg jag Lätta-reklam på TV, någon brud som sitter på en brygga vid en stilla sjö, brer en macka, stoppar i munnen och dyker i vattnet och för första gången tror jag att jag förstod Magnus längtan efter att segla. Jag, som är rädd för vatten, tänkte i mitt inte så stilla sinne att "Ja, let's bygga den där båten du pratar om, honey, och ta kidsen med på den, tillämpa home schooling och se världen helt utan stress men med en massa böcker, kärlek och lugn på havet."
Nu har jag suttit alldeles för länge vid datorn och om exakt 44 minuter plockar min mor upp mig och Mym för dagens missions: Apoteket, tandläkare, mormor, BVC och... Sedan vet jag inte. Magnus jobbar över ikväll så jag blir helt solo med Mym. Jag håller tummarna för att det bjussas på lunch för middag för mig själv lär det inte bli.
43 minuter nu och jag har inte ens väckt Eira än. Jesus.
I feel sorry for you...
Eller, alltså... Äh.
Ibland är tjejer så otroligt jävla dumma i huvudet. Om man går på samma sak av samma shithead x antal gånger ligger det väl nära till hands att till slut inse att "Nej, jag ÄR nog inget annat än ett ligg eftersom han bara vill ligga med mig MELLAN sina förhållanden."
På ett sätt garvar jag och på ett sätt kan jag inte låta bli att tycka synd om... Henne eller honom? Fan vet.
Ibland är tjejer så otroligt jävla dumma i huvudet. Om man går på samma sak av samma shithead x antal gånger ligger det väl nära till hands att till slut inse att "Nej, jag ÄR nog inget annat än ett ligg eftersom han bara vill ligga med mig MELLAN sina förhållanden."
På ett sätt garvar jag och på ett sätt kan jag inte låta bli att tycka synd om... Henne eller honom? Fan vet.
"Skulle du våga låta din familj planera ditt bröllop?"
(Är man hemma med barn är TV:n påslagen och på TV körs det trailers...)
Svar: Ööh, ja, varför skulle jag INTE våga?
Jävla dum fråga.
Det är väl ändå ÄKTENSKAPET jag ska titta tillbaka på om trettio år och tycka ha varit bra - inte en fucking fest?!
När vi har klent med pengar vill jag shoppa - som tröst. Litet som för att förtränga att det blev litet klent med cash en månad, liksom.
Ställer jag och Magnus till storbröllop kan ni alla räkna med att det är knas på tråden.
Min familj - tillsammans med Magnus familj om så vore - skulle gärna få planera både bröllop, dop och begravning.
För egen del skulle det räcka med närmaste familjen i Oxberg, den präst jag vill ha och slutligen något gott att käka till middag. No more no less. Det behöver inte vara så förbenat pretentiöst. Trots allt är vi riktiga Svenssons med no ambitioner what so ever att leva the american dream på alla de sätt som förmodas.
Är grannens parabol större kvittar det mig. Really.
Goddammit fucking iskallt!
När det är kallt ute, typ -15 och kallare är vår lägenhet LJUVLIG! Man kan gå omkring i normala kläder, t.o.m. kortärmat och mysa i värmen inne. Nu, när det är mer eller mindre vårvärme ute är lägenheten ISKALL eftersom snålkommunen verkar reglera värmen i lägenheten efter värmen ute. Ju varmare ute - desto kallare inne. Vissa dagar är det långkalsongvarning inne hos oss, alltså! Idag har jag inte hunnit till långkalsongerna, men väl till raggsockor och dubbla tröjor och lika förbannat är jag iskall. Hade jag inte haft en Eira som säkert vaknar från sin förmiddagslur när som snart hade jag tappat upp ett kokhett bad och lagt mig där i. Med tanke på kylan inne hade jag säkert kunnat ligga i badet i hela...femton minuter eller så!
Vaccination skulle Eira haft i onsdags, men BVC-sköterskan ringde och hade dubbelbokat, varför spruta blir nästa onsdag istället. Jag får ta med MIN mamma att hålla MIG i handen, spruträdd som jag är. Istället åkte jag helt enkelt och barnvaktade vilket i sig gick hyfsat. Det är ruggigt svårt att ta hand om någon annans ungar, i synnerhet då ungarna blivit så pass stora att de kan bjäbba mot!
Helgens mission börjar ikväll: Att fixa matrutiner för Eira. Något sånär i alla fall. Vi har satt fyra timmar SHARP och i skogen kan ingen höra henne skrika...
Nu fleecefilt i soffan igen. Jesus så kallt.
Och btw, nästa helg får jag JOBBA! YEEEAAAH!
(Med min tur går det väl magsjuka på jobbet lagom till dess...)
Vaccination skulle Eira haft i onsdags, men BVC-sköterskan ringde och hade dubbelbokat, varför spruta blir nästa onsdag istället. Jag får ta med MIN mamma att hålla MIG i handen, spruträdd som jag är. Istället åkte jag helt enkelt och barnvaktade vilket i sig gick hyfsat. Det är ruggigt svårt att ta hand om någon annans ungar, i synnerhet då ungarna blivit så pass stora att de kan bjäbba mot!
Helgens mission börjar ikväll: Att fixa matrutiner för Eira. Något sånär i alla fall. Vi har satt fyra timmar SHARP och i skogen kan ingen höra henne skrika...
Nu fleecefilt i soffan igen. Jesus så kallt.
Och btw, nästa helg får jag JOBBA! YEEEAAAH!
(Med min tur går det väl magsjuka på jobbet lagom till dess...)
Bloggskoj...
Hittade det här i Sandras blogg och precis som Sandra utmanar jag ingen utan låter de som vill ha en stunds skoj! Här är reglerna:
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar (men du får skriva ditt eget namn på fråga 1)!
1. Vad heter du?: Lisa
2. Ett ord på fyra bokstäver: Läsa
3. Flicknamn: Lovisa
4. Pojknamn: Lennart
5. Yrke: Lastbilschaffis
6. Färg: Lila
7. Klädesplagg: Linne
8. Mat: Lasagne
9. Sak i badrummet: Linsvätska
10. Plats/stad: Lund
11. En orsak att vara sen: Lathet
12. Något man skriker: Läggner!
13. Film: Lost in translation
14. Något man dricker: Läsk
15. Band: L... L... Lars Winnerbäck, räknas det?
16. Djur: Lo
17. Gatunamn: Länsväg?
18. Bil: Lexus
19. Sång: "Lasse liten"
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar (men du får skriva ditt eget namn på fråga 1)!
1. Vad heter du?: Lisa
2. Ett ord på fyra bokstäver: Läsa
3. Flicknamn: Lovisa
4. Pojknamn: Lennart
5. Yrke: Lastbilschaffis
6. Färg: Lila
7. Klädesplagg: Linne
8. Mat: Lasagne
9. Sak i badrummet: Linsvätska
10. Plats/stad: Lund
11. En orsak att vara sen: Lathet
12. Något man skriker: Läggner!
13. Film: Lost in translation
14. Något man dricker: Läsk
15. Band: L... L... Lars Winnerbäck, räknas det?
16. Djur: Lo
17. Gatunamn: Länsväg?
18. Bil: Lexus
19. Sång: "Lasse liten"
Myskodrömmar och sempnatt...
Först: Sempen. Magnus fick i henne semp igår kväll, sent, och sedan sov hon några timmar på det. Jag fick i litet semp för en dryg timme sedan och kompletterade med mig själv och lights out. Med jobb borde hon kunna ta flaska snart. Snart. Snart. Sempen står redo i kylen för nästa vända som INTE får bli före 10.00!
Senare idag vaccination och sedan barnvakt ett tag framåt eftermiddagen/kvällen. Också köra mor och syster till flygtåget. Check. Jag har dagen klar för mig.
Drömde sedan att vi var på besök i Piteå och summa sumarum hade jag bestämt att gå ut och partaja med Emmelie och Sanna. Det var iskallt ute och puben vi var på var Simons...någonting...och Simon var hur mycket pimp som helst. Simons pub var också café och Magnus var där med sina Magnusar och en bärbar dator och jag insåg att jag inte kunde partaja som jag tänkt eftersom någon var tvungen att ta hand om Eira som var...var då? Så jag, E och S ställde oss utanför, i någon trappa och jag försökte urskulda mig för att jag inte kunde delta som planerat och plötsligt kom vi in på huruvida jag ska fortsätta plugga där eller inte och så vaknade jag och var hur förvirrad som helst.
Jag är så ruggigt ambivalent och på ett sätt saknar jag min frihet - eller rättare sagt den forna enkelheten i att fatta beslut - medan jag på samma gång är belåten med tillvaron och inte skulle vilja byta den. Men intellektuellt sett hungrar jag och där var skolan i Piteå guld. Om jag visste att det fanns jobb för mig att få - ett fast jobb - skulle jag gärna fortsätta journalistikpluggandet, men eftersom det verkar vara THE bransch av projektanställningar vet jag inte om det är värt det. Det verkar inte räcka med att vara BRA - man ska vara BÄST och jag har inte självförtroende eller kapacitet nog för det. Och Magnus har jobb här som han trivs med och i dagsläget slutar man DEFINITIVT inte jobba för att sambon får ett ryck. Herregud. Varför ska jag lösa allt innan problemet ens finns?
- Kanske för att jag på ett sätt saknar DÅ.
Problemet i dagsläget är dock att vänja Mym av vid bröst. DET kan jag påverka. Jag ska nog krypa ner och slumra en stund innan det är dags att kliva upp på riktigt... Det här leder ingen vart.
Drömbaby...
Igår: Ikea, och det var en rätt nervös moder som packade in en relativt oäten Eira i bilen på morgonkvisten. Utsikten för att hon skulle vråla genom precis hela affären var överhängande. Vi kom till Ikea och hon vaknade mycket lägligt när vi stannade på parkeringen. Hungrig som hon var fick hon bröst, och vi rullade in henne i varuhuset i vagnen. SÅ kul var det inte med vagn, så när hon började gnälla plockade jag upp henne och satt henne FRAMÅTVÄND i bärselen. En HÖJDARE för liten nyfiken skit som höll sig lugn i en hel timme. Därefter fick hon mat igen och SOMNADE i vagnen så vi andra fick luncha i lugn och ro. Hann även med en sväng till på Ikea med Eira i både vagn och sele innan vi åkte hem.
Shoppingresultat: En soffa, ett soffbord, barnstol till bordet, gardintyg och så vidare och så vidare. Nästa gång ska jag ha en TV:bänk, ett sofföverdrag och kanske, kanske två nya bokhyllor. Amen to that.
Nu ska vi "klippa gräs" medan Eira sover.
Shoppingresultat: En soffa, ett soffbord, barnstol till bordet, gardintyg och så vidare och så vidare. Nästa gång ska jag ha en TV:bänk, ett sofföverdrag och kanske, kanske två nya bokhyllor. Amen to that.
Nu ska vi "klippa gräs" medan Eira sover.
