Jag vet inte vad som föranleder sådant som hände idag, men när jag stod i köket hos mor min så insåg jag att jag inte kunde djupandas ordentligt. Det var liksom jag drog efter andan, sög i mig så mycket luft jag bara kunde, men allt stoppades av en, ja, knut i bröstet. Men å andra sidan har halva dagen och litet till ägnats åt ångestkänslor som poppade upp verkligen out of nowhere, så möjligt... Mycket möjligt.

Nu fryser jag så mycket att jag måste krypa ned i sängen, under täcket. Senare ska jag till Oona och basta: det blir mycket, mycket välbehövligt för att inte tala om urskönt att kliva in i en het bastu och bli uppvärmd inifrån och ut.