Jag är ledig och det känns som för första gången på evigheter. Uppenbarligen känns det så efter att ha jobbat alldeles för länge med bara en dag ledigt i mitten på allt. Huwwa. Jag har faktiskt sovit ut idag; sov från 23.30 till 9.30 och det är nog det längsta jag sovit i ett sträck på länge. Idag är en sådan där dag då jag måste passa på att göra allt jag skjutit upp. Nå, det mesta kan jag inte göra men ändå. Ska försöka få med mor till mormor, kanske för lunch och mest för att hämta pengar... Har sedan lovat H en promenix och det kan nog vara på sin plats. Så snart det lugnat sig med allt, typ jobb och ekonomi, ska jag sätta igång igen. Så bra som jag mådde fysiskt när jag tränade vill jag tilbaka till. Och så var det det där med vikten: mycket vill ha mer och nog fasen vill jag gå ner mer i vikt. Det handlar om att trivas med sig själv och just nu är jag bara relativt äcklig.

Nå, i övrigt känns allt ganska bra. Ett par, tre orosmoln men inga jag kan påverkar överhuvudtaget. Nattjobb på onsdag och halvångest över den natten. Nåja, som sagt; jag kan inte påv erka det överhuvudtaget. Jag är bara så jävla sårbar. Man är det ibland.