Det blir aldrig som man tänkt sig...

Skogen med J i helgen är bara att vinka adjö till. Igår ringde han och berättade att han fick jobba istället, och idag fick jag jobb över precis hela helgen. Surt, men fint med pengar i september. Gudarna ska veta att jag behöver komma på rätsida ekonomiskt. Om inte annat finns det en hel del måste ha-grejer jag räknar med att få råd till i slutet av månaden. Som läget är nu ser det dock mörkt ut: femtio kronor på kontot men what the heck, jag har körkort iaf. Och en bil snart utan bensin. Shit happens.

Grämer mig ändå över helgen: det hade varit precis hur kanonmysigt som helst. Hard work på dagen och sedan slappt och skönt framåt kvällningen. Det blev tre koppar kaffe igår kväll istället och litet babbel, såklart. Kikar nog förbi en sväng ikväll också, efter Lasse i Leksand. Don't disappoint me, Winnerbäck. ;)

Arbetsdagen var i övrigt den värsta jag någonsin haft. Faktum är att det kändes så pass överjävligt ett tag att jag satte mig på balkongen och grinade. Enhetschefssamtal ska äga rum snarast, så är det bara. Ordinarie personal måste lära sig måna om oss vikarier. Helt enkelt.

Nu är det sängdags ett par timmar. Konstant trött, as always. Det beror nog på njurarna. I'm too young for this shit... ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0